Antalet bin och humlor har under det senaste årtiondet minskat drastiskt. I många länder tvingas man till och med att köpa in humlesamhällen för att kunna pollinera sina grödor. Alla typer av insekter spelar en central och viktig roll för jordens ekosystem så vi gör bäst i att gynna förutsättningarna för de små krypen. Här är flera tips hur vi som privatpersoner och konsumenter kan hjälpa till att vända utvecklingen.
Att det finns färre insekter är det nog många som märkt av, speciellt om man tänker på hur få insekter som numera dör mot bilens vindruta, jämfört med för 20 år sedan. I Tyskland har studier visat att insekterna har minskat med så mycket som 80 procent. Forskarnas teorier är att minskningen beror på flera orsaker. Dels att vi människor tar allt mer mark i anspråk och förstör deras naturliga livsmiljöer. Dels vårt sätt att bedriva jordbruk med högeffektiva monokulturer och användning av bekämpnings- och gödningsmedel. Det här betyder att insekterna får mindre pollen och nektar att livnära sig på vilket gör dem mindre motståndskraftiga mot virussjukdomar och gifter. Men även klimatförändringarna påverkar deras naturliga förutsättningar.
Honungsbin, humlor och vildbin har en nyckelroll
Problemet är att vi har så lite kunskap och att det forskas för lite på området. Det vi vetär att ungefär en tredjedel av all mat vi äter beror helt av insekternas pollinering. Honungsbin, humlor och vildbin har en nyckelroll både för den biologiska mångfalden i naturen och jordbrukens produktivitet av t.ex. oljeväxter, äpplen och jordgubbar. När jordbrukens mångfald av blommor försvinner, försvinner också insekternas möjlighet att hitta föda. Och när insekterna försvinner, minskar många andra arter som lever på eller av dem. Som fåglar, fiskar och växters reproduktion. Och så vidare.
Nyligen har användningen av bekämpningsmedlet neonikotinoider förbjudits inom EU då det visat sig vara en av orsakerna till att bl.a. bin minskar i omfattning. Och det är bra. Men hur är det med andra bekämpningsmedel som t.ex. RoundUp? Eller våra jordbruksmetoder med monokulturer och konstgödsel? Kunskapen på området är lågt och effekterna har nu visat sig vara förödande.
För att vända utvecklingen krävs såklart politiska åtgärder, både från EU och vår regering. Och att jordbruken bidrar till att vända utvecklingen genom att ställa om till ett mer giftfritt kretsloppsjordbruk. Men även vi privatpersoner och konsumenter kan hjälpa till. Genom att odla i våra trädgårdar och på balkonger kan vi bidra till insekternas hemvist och näringsintag. Och när vi handlar vår mat kan vi aktivt välja mat som gynnar insekter.
5 tips på hur vi kan bidra till fler insekter
Plantera örter och blommor som bin och humlor tycker om. Det viktiga är att det blommar hela säsongen så att de hela tiden får tillräckligt med mat. Speciellt tycker de om olika örter som Gräslök, Mejram, Timjan, Salvia och Mynta. På våren bidrar blommor som Vintergäck, Skilla och Vårkrokus. På sommaren: Klöver, Lavendel och Nepeta. Om hösten: Kärleksört, Ljung och Kungsmynta.
Städa inte trädgården så noga så att insekterna har någonstans att bo och skapa gärna en blomsteräng i en del av trädgården.
Använd inte bekämpningsmedel eller gödningsmedel i trädgården. Använd istället såpvatten och kompostjord. Köp helst ekologiska frön och plantor.
Vi kan också bidra till insekternas bästa genom att påverka våra livsmedelsproducenter. Detta genom att aktivt välja ekologisk och allra helst KRAV-märkt mat. KRAV-märkt mat är det närmaste vi kommer till kretsloppsjordbruk och icke användning av gifter.
Genom att begränsa våra personliga utsläpp av växthusgaser bidrar vi till att bromsa klimatförändringarna. Här handlar det om att flyga mindre, köra fossilbil så lite som möjligt, äta mindre kött och shoppa färre prylar.
Genom att förstå vad problemet är kan vi också göra någonting åt det. Och om vi visar våra politiker och producenter vad vi vill ha så ökar trycket på dem att agera. Under tiden kan vi njuta av våra blommor och surrande bin och humlor i våra trädgårdar och på våra balkonger.
Gunilla Östberg
Författare och föreläsare i hållbar utveckling Konsult i hållbar företagsutveckling Bloggare i hållbar livsstil: http://forasustainableworld.com
FAKTA Insekter är den helt dominerande djurgruppen i världen och spelar en oumbärlig roll i hela ekosystemet. Förutom att de pollinerar växter, fungerar de som naturliga skadebekämpare och som mat till andra djur.
En del insekter bidrar också till kretsloppet av näringsämnen genom att aktivt bidra till förmultningsprocessen. Deras roll får mycket av ekosystemet att rulla och utan dem skulle vårt ekosystem sluta att fungera och naturen skulle till slut förändras till en död planet likt Mars. Så viktiga är insekterna för livet på jorden.
April ropade efter hjälp från Moder Sol. Hon var som vanligt osäker och vimsig. Hela året oroade hon sig för detta – att tillträda och ta ansvar. Varje år samma sak, hon kunde helt enkelt inte få ordning på sina handlingar. Nu var det dags igen och hon kände paniken komma krypande.
– Hjälp mig, nu har jag rört ihop det igen, vad ska jag göra? frågade hon Moder Sol snyftande.
– Vad är det nu då, suckade Moder Sol lite uppgivet. Alltid skulle denna unge krångla till det.
– Jamen nu har jag ju regnbyar i Skåne, hagel på västkusten, snö i Norrland, blixthalka i Stockholm och högsommarväder i Dalarna. Hur ska jag reda ut det? Alltid blir det fel, snyftade hon samtidigt som vattnet steg i sjöar och vattendrag.
Moder Sol tittade över läget med en erfaren blick, och såg att det åtminstone stämde vad flickan sa. Det var kaos.
– Du vet att jag inte kan gripa in nu, sa hon lugnt, men med en viss irritation. Jag måste vila mig i form till mötet med Maj och Juni. Det här får du klara ut själv, men ett tips kan ju vara att du tänker ut dina handlingar innan du far iväg. Varför har du så bråttom hela tiden?
– Jag har inte bråttom men det är ju så mycket att göra, jag blir så stressad och nervös, svarade April oroligt.
– Jo jo, svarade Moder Sol, så kan det ju vara, men det är ditt ansvar i alla fall.
April suckade, och i samma stund blev hennes andedräkt till svår dimma i hela Götaland. I norr gick snöplogarna på knäna, och i söder började man bygga vallar mot översvämningarna.
April kände sig eländig och snurrade runt sin egen axel i ett nervöst tempo. Det fick till följd att vindarna ökade in över östkusten och temperaturen föll. Hon vände sig mot Mars för att söka hjälp, men fick bara ett skämtsamt skrattande till svar. Då blev hon osäker och for iväg mot inlandet i en farlig fart. Detta innebar mer halka, och ett ovälkommet hagel.
Hon fruktade nu att Maj skulle komma farande, eller att Februari skulle vakna till liv. Båda var starkare och modigare än hon själv. Hon saknade verkligen den vänliga December som så lugnt la sordin på alltihopa – hur gjorde han? April ville bara komma undan och krypa tillbaka ned under ett varmt snötäcke, eller i alla fall gömma sig bakom några stora träd.
Hon hörde nog hur de andra viskade och tisslade bakom hennes rygg. Alla andra verkade så beslutsamma, men själv kunde hon knappt bestämma sig för minsta vindriktning. Så blev det som det blev. Månaden gick, och hon kämpade och slet. Mot slutet var hon helt utsliten och mer förvirrad än någonsin. Hon blev osams med både högtryck och lågtryck, eftersom hon inte kunde bestämma vem som skulle få mest utrymme. Hon fick vindarna efter sig då de tyckte hon velade och höll igen när de ville ta i och ha lite kul. Moder Sol suckade och skickade ner några strålar på prov för att se om April kunde hantera åtminstone det. Men det gick åt skogen då April samtidigt försökt sluta en pakt med vårregnen, och dessa tog chansen att storma in. Moder Sol drog tillbaka sina värmande strimmor och tänkte att den ungen lär sig aldrig.
När Maj bestämde sig för att ta kommandot lite tidigare än vanligt var April så sönderstressad och slutkörd att hon inte kunde säga emot. Skamsen drog hon sig tillbaka, snyftande och ledsen.
April var dock lite förälskad. Hon hade fattat tycke för den stiliga Januari och när hon nu låg tillintetgjord och sammankrupen tänkte hon på honom. Han hade varit riktigt vänlig tidigare när de möttes vid nyår. Kanske skulle hon våga närma sig honom – men hur? Inte kunde väl hon våga tilltala den lugna, sammanbitna och stiliga Januari? Hon drog ett lövtäcke närmare omkring kroppen och slöt ögonen. Nu var det ändå över för den här gången, det gick lika illa som hon trott.
Mars hade alltid varit busig. Hon hade svårt med regler och struktur, men älskade att överraska. Sällan lät hon sig styras av andra, istället hade hon en alldeles egen charm som ibland gick lite över styr. Men själv var hon glad i själ och hjärta och dansade fram i snöslask och takdropp.
Hon busade med vinden så att träden hukade sig, skrattade högt åt mildvädret och såg inget problem med att släppa fram snödropparna för att i nästa ögonblick begrava dem i snön. Hon lyssnade knappast på omvärldens bön om lite mer ordning och reda. Nej, hon bejakade lusten att leka och skratta.
När påsken ibland inföll under hennes ledarskap hade det hänt att hon låtit Blåkulla frysa till is, samtidigt som Långfredagen fick acceptera att mörka moln låg tätt omslingrade hela dagen. Skärtorsdagen kunde innebära strålande sol, men lika gärna ett kallt regn. Förutsägbarhet var inte viktigt för Mars.
Mars var ung och glad i sinnet. Hennes kreativa sida släppte fram både blåst, snö, hagel, sol, mildväder och starka vindar. Alla fick plats och hon trivdes utmärkt med ett lätt kaos. Till skillnad från den nervösa April hade hon ingen ambition att skapa ordning. Tvärtom.
Mars fick ibland utstå svidande kritik för sin oförmåga att rätta in sig en förutbestämd ordning. Moder Sol tittade skarpt på henne, och förmanade henne när hon lekte tafatt med lågtrycken och skrämde slag på högtrycken. Samtidigt kunde inte Moder Sol göra annat än att le åt detta busiga barn med en så oemotståndlig charm. Och när Moder Sol log under Mars ledarskap svarade hela naturen med flirtiga leenden och fnittriga småskratt. Och då var Mars mer än nöjd, hon kände sig oövervinnerlig och struntade i kritiken.
Mars hade också sina bundsförvanter katterna att tillkalla. Sedan urminnes tider hade katterna slutit ett avtal med Mars om att just under denna vårmånad få extra utrymme till dans och sång. De åmade sig och kråmade sig samtidigt som de sjöng en ljudlig och fräsande serenad för varandra. Mars gladde sig oerhört åt deras både skrämmande men också spännande uppträdanden. När katterna rusiga av kärlek dansade runt och sjöng för full hals var Mars alldeles extra lycklig. Hon klappade takten med Vårdagjämningen och bjöd upp såväl krokus som tussilago till dansen. I vimlet syntes koltrastarna smyga utmed häckar och buskar, skräckslagna men nyfikna.
Det enda som möjligen bekymrade Mars en smula var det faktum att hon inte hade fått ta ansvar för Första-April. En så skojig händelse borde självklart ha inträffat under hennes ledarskap – men icke. Vartenda år försökte hon sträcka sig lite längre än året innan, men ännu hade hon inte lyckats. Första-April passade hennes lekfulla kynne, och hon försökte gång på gång övertala Månen att ge henne en extra dag till sitt förfogande. Månen log blekt men myndigt, skrattade lite i smyg åt den ungdomliga och lekfulla månad, men lät sig inte rubbas. Någon måste hålla i reglerna för turordningen, och Månen visste sitt ansvar.
Mars hade katterna att leka med, och den vimsiga April behövde en introduktion som tillät att saker och ting var lite orediga.
Mars gjorde inget större intryck, det visste hon. Men hon var sorglös och glad, och hon var faktiskt den första vårmånaden. Yngst i skaran fanns det utrymme för att inte ta allting så allvarligt, och Mars tvekade inte att utnyttja detta faktum. Hur det än hade gått under hennes ledarskap så lämnade hon scenen med ett glatt leende.
Jag träffar Lasse Solum, VD på vinimportören Divine, och med 25 års erfarenhet av att arbeta med vin. Lasse har även varit Chefssommelier på Grand Hôtel i Stockholm och drivit egen vinbar. Hans kunskaper och intresse för vin är fantastiskt imponerande – och snart kommer han skriva om vin här på SilverSociety – men först lär vi känna honom genom en intervju där han också ger oss några tips om hur vi kan hantera vårt vin hemma. Och vad som passar bra till Alla Hjärtans Dag!
Lasse i sitt rätta element – bland vinflaskorna
Vi träffas på Magnusson Fine Wine i Stockholm för att vara i en riktig vinmiljö för intervjun. Lasse kommer från Norge, och sommarjobbade i Stockholm 1989 och träffade så småningom sin blivande fru Sari. Hur började ditt vinintresse?
– Jag jobbade som bartender och kunde ingenting – men tjatade mig till en vinkurs till slut. Vi hade en omfattande vinlista och många gäster var intresserade men jag kunde ingenting – jag var 25 år.
– På den tiden hade Vin & Sprit monopol på import och försäljning även till restauranger. Och de hade även ett uppdrag att utbilda krögare och jag fick gå en sådan utbildning som kallades krögarutbildning. Jag tyckte det var jätteroligt och fastnade för vinvärlden och insåg bredden av vin till skillnad mot drinkar och sprit. Det var gastronomi, historia, kultur, geografi på en helt annan nivå än det jag var van vid. Jag hade bott i Europa i tre år och jobbat runt som bartender under flera säsonger. Jag hade sett en del och var intresserad av gastronomi i till exempel Frankrike, Spanien och Italien. Jag var ingen stor vindrickare innan men man kan nog säga att den här utbildningen blev början av mitt vinintresse.
– På den tiden var det en utbildare som hette Dick Samuelsson och som fortfarande är verksam. Han har nu en utbildning som heter Vinkällan och har utbildat massor av sommelierer. Han var verkligt inspirerande. Min familj drack inte alls vin utan det var nog Dick Samuelsson på Vin & Sprit som inspirerade mig från början.
– Ja sedan har mitt intresse fortsatt och jag har rest, pluggat, provat och druckit och även gått Restaurangakademins sommelierutbildning som var på tre terminer. En riktigt bra utbildning.
en extrafin näsa för vin
Hur är det egentligen, har du en speciell ”näsa” för vin?
– Jag upptäckte redan på Vin & Sprit utbildning att jag hade ett ganska gott smak- och doft minne. Jag kunde märka det redan då. För vissa kommer det lätt medan andra kanske får nöta in det. För mig kom det lätt. I branschen blir man ju också bjuden på olika provningar och då tränar man också sitt doft- och smaksinne. Det blir ett livslångt lärande.
– Men när man tycker att man börjar få koll på läget – ja då kommer det en helt ny årgång! Så det tar aldrig slut med lärandet.
Du är ju norrman – har du aldrig längtat hem? Är Norge fortfarande hemma?
-Ja det är det. Jag åker dit 3-4 gånger per år. Jag har försökt flytta hem två gånger men kommit tillbaka till Stockholm. Det är då jag blivit rastlös och satsat på en förändring. Till exempel 1999 flyttade jag till Stavanger, men efter sex månader i ösande regn kom jag fram till att det kanske inte var min plats på jorden. Hunden jag hade med mig höll ju på att utveckla gälar under den här tiden, skrattar Lasse.
– Jag drev senare vinbaren BaraVin på Smålandsgatan 1, där Noppes är nu (och som drivs vidare av Noppes styvson). Jag drev den i några år. Senare drev jag också Vinbaren på Berns, och Berns ägdes av Grand Hôtel på den tiden. Efter några år öppnade jag även en vinbar på Gondolen, och hade då två vinbarer. Så småningom såldes Berns och jag hade kvar vinbaren på Gondolen ännu ett år. Men efter något år var jag redo att gå vidare sedan jag hade sålt båda vinbarerna och fick ett erbjudande från Norge igen. Så vi flyttade till Oslo 2005. Jag hade två års kontrakt och tanken från början var att senare öppna en Bölgen&Moi restaurang i Stockholm. Efter två år var jag klar att flytta tillbaka till Stockholm och vi valde till slut att inte öppna nytt i Stockholm.
– I samma veva hörde Grand Hôtel av sig och frågade om jag var intresserad av jobbet som Chefssommelier där, och så blev det 2007. Så jobbade jag där i sex år till 2013. Sedan var det dags att gå vidare för att kunna utvecklas mer – och så blev jag driftschef på Villa Gotthem i Melker Anderssons restauranggrupp F12. Tyvärr såldes restaurangen ganska snart och jag ville då inte stanna kvar där.
– Jag hade fått frågor från importsidan tidigare och tänkte att det nu skulle vara intressant. Så ungefär då fick jag jobbet som försäljningschef här på Divine och senare blev jag försäljningschef på Johan Liby vinhandel för att 2018 återkomma till Divine som VD. Och här är jag nu och bolaget har vuxit under tiden. Det känns både utvecklande och spännande.
Hur fungerar vinimport branschen?
– Idag finns det kanske 1000 importörer som säljer till Systembolaget och till restauranger. Det finns ingen statlig import alls. Hela Vin&Sprit såldes ju också till Pernod Ricard.
– Vi har inga avtal utan man arbetar tillsammans med ett handslag och representerar producenten i Sverige. Så länge de är nöjda så byter de inte importör . Alla lager finns hos vår distributör, Hillebrand i Jordbro – vi har bara så kallade handlager själva. Mitt jobb är att bygga bra relationer med alla intressenter, restaurangkunder och producenter och Systembolaget såklart.
Restauranger vill till exempel ofta ha egna viner som inte finns på Systembolaget.
Det var en snöig dag i februari när vi träffades för intervjun
…men snart är våren här!
Vad är det som har drivit dig och format dig?
– Jag har alltid gillat utmaningar och att göra saker som breddar min kompetens och mitt kunnande. Redan som ung åkte jag till Österrike utan att känna någon och det gick ju bra, och sedan till Frankrike. Sedan har det rullat på och jag har följt olika möjligheter.
Är du kanske en person som har lättare att säga ja än nej?
– Ja absolut, jag säger nästan alltid ja först, men kanske med ett tillägg.
Vilka är dina andra intressen, förutom det här med vin och mat?
– Friluftsliv, jag älskar ju skidåkning, jag är ju från Norge. Vi har hund och jag gillar att vara ute i skogen, på hösten för att plocka svamp och gärna skidåkning i Åre eller i Norge. Jag och min fru har mycket vänner så det är också ett stort socialt liv.
Mitt intresse omfattar ju också mat, gastronomi, mat och vin tillsammans
Vart är branschen på väg? Finns det några tydliga trender?
– Det går nu mer tillbaka till det klassiska. Det har varit fokus på Nya världen (dit räknas allt utanför Europa) fram till nyligen då trenderna börjat svänga mot det klassiska. På krogen vill kunderna ofta dricka något annat än det de dricker hemma. Men klassiskt europeiskt var stort på 80- och 90-talet och nu kommer det tillbaka. En återgång. Piemonte, Barolo, Bourgogne, Bordeaux, tysk Riesling som var helt ute i 20 år på grund av Liebfraumilch…men nu är det en ny trend med torr tysk Riesling. Prosecco har också exploderat i försäljning av mousserande viner. Rosévin ökar också. I vår kommer också många fler tidsbegränsade lanseringar och partier av roséviner på Systemet.
Hur påverkas vinbranschen av hälsotrenden? Folk går nu ut oftare men dricker mindre.
– Nej vi har inte märkt det så mycket, vi har ju vuxit hela tiden. Det som ökar mest på Systembolaget är dock alkoholfritt. Som gäst förväntar man sig inte längre att bara dricka vatten om man vill undvika alkohol, utan något annat. Och då finns det nu fler alternativ, det kommer mer och mer alkoholfria alternativ. Det är svårt att skapa ett rött alkoholfritt vin med god smak men med nya tekniker kommer fler möjligheter. Ska man göra ett bra alkoholfritt rött vin behöver man ett bra vin från början. Nu finns många bra alkoholfria mousserande vita viner till exempel.
– En trend är också lägre alkoholhalt. Nu frågar folk mer efter vin med 11,5 % alkoholprocent, nu är det ett plus vilket det inte var förut. Amarone har ju varit trendigt med hög alkoholhalt som 15%. Det är positiva trender med mer ekologiskt och mindre alkohol, mer finess och balans än kraft.
Vilka är dina bästa vintips för februari och för Alla Hjärtans dag?
Vinrankor på Nya Zeeland
– Pinot Noir är en favorit. Gärna från lite varmare områden och i prisklasser runt 2-300 SEK. Till exempel Pinot Noir från Nya Zeeland som snart ska börja skörda sina vindruvor, men det finns ju vin från förra året redan nu. I februari kanske vi äter lite mustigare och lite varmare. Gå klassiskt just nu i februari.
Till Alla Hjärtans Dag, ja men då ska det vara lite romantiskt såklart. Rosé-champagne är ju bra för just Kärlekens Dag. Man utgår ju från det som en champagne och inte som ett rosévin. Det är som att ha tulpaner hemma, det ger oss en vår känsla så här års.
Lasses tre bästa tips för hur vi hanterar vinet hemma!
Jag tycker man ska undvika att servera röda viner för varmt. Nu har vi det i rumstemperatur hemma, men från den tiden då man från början menade rumstempererat så hade man inte 22-24 grader inomhus utan kanske 16-18 grader. Så lägg det röda vinet lite svalt i kylskåpet innan du ska servera det.
Ett annat tips är att dekantera vinet, då syre frigör arom och smakämnen. Så om man häller upp vinet före servering så utvecklas vinet. Häll det på en karaff eller tillbringare. Det räcker med att hälla ut det en gång, du kan sedan hälla tillbaka det i flaskan om du vill. Och detta gäller både rött och vitt vin.
Glaset är också viktigt. Många har för små kupor, och syret är ju viktigt så aningen större kupa är bra att tänka på. En vanlig vinkupa bör rymma åtminstone tre deciliter, men fyll det gärna med kanske en deciliter. Jag serverar ofta champagne i vanliga vitvinsglas istället för ett champagneglas som vanligen är gjorda för att visa bubblorna och spelet i glaset.
Lasse Solum återkommer under våren med sina vintips här på SilverSociety. Bäst följer du med och missar ingenting från denna superkunniga sommelier genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Marie-Louise Kjellström
Följande länkar lämnas som inspiration och är inte sponsrade
Kort i rocken – ja det var så de sa om honom. Han visste det. Februari var konstant arg på Månen som försatt honom i den belägenheten. Ilskan trängde fram när han minst anade det. Det gick inte att kontrollera, han tappade fattningen och lät en isande kyla – långt värre än Januaris – svepa över alltihopa. Ibland ångrade han sig, men då var det för sent. Dagarna försvann i olust.
Februari hade svårt att tämja sitt humör. Moder Sol tappade tålamodet med denna trilskande son som inte kunde finna frid i sitt inre. Hon orkade inte höra hans klagan, och lämnade honom grå och frusen. Hon hade också lite dåligt samvete för sin svunna passion med Månen som orsakat detta barn av otillräcklighet.
Ibland lyckades Februari skapa lite magi. Det var när han lyckades övertala Moder Sol att ge honom lite stöd och tillsammans kunde de då skapa skimrande dagar. Men det varade inte länge. Mest av allt satt han nedfrusen och ilsken och tvingade omgivningen till underkastelse. Februari var långt ifrån någon tyrann, han visste bara inte hur man gjorde. Han hade sällan några vänner på besök, syskonen vågade sig inte heller fram. Spännande saker hände sällan i hans rike, vårvindarna höll sig undan, blommor och blad gömde sig långt ner i marken, fåglarna tvekade och till och med katterna lät honom förstå att de föredrog Mars.
Januari var ju långt mycket stiligare, men Februari försökte i alla fall efterlikna sin storebror. Men där Januari var elegant var Februari bara trist. Snön som välkomnades i December hade nu blivit en plåga. Kylan som uppskattades i Januari var nu mest irriterande.
”– Men man kan inte fånga ett moln. Man kan inte hålla månens silver i sin hand, och man kan inte stänga inne solens strålar med galler. Man kan inte kedja vinden.”* Så tänkte Februari när han funderade över sin belägenhet. Och Gud borde veta att han försökt. Så många gånger hade han kämpat och slitit för att fånga några strålar av solen och spara i en bur till sin skapelse. Vinden hade han jagat och försökt tämja med snökedjor men aldrig hade det lyckats. När molnen dansade över himlen hade han försökt fånga in dem.
Hans rike var kanske fattigare än de andras, men hans kunskap var nog större. Bitterheten hade nästan slagit rot i hans inre, men kunskapen hade friska rötter. Han visste så mycket om de svåraste frågorna, om att misslyckas och försöka igen.
fritt översatt citat från Animal Planet reklam /texten är ej sponsrad/ Marie-Louise Kjellström
Underbara Amelia Adamo och Lotta Byqvist har skrivit en bok om att vandra – Njutvandra! Smaka på ordet Njutvandra – en hyllning till naturen, livet och njutningen. Boken beskiver vandringar både utomlands och i Sverige. Alla med fokus på hela upplevelsen – vandringen, maten, sällskapet och den bekväma sömnen.
Lotta Byqvist och Amelia Adamo – vandrar och njuter
Boken heter Vandra och Njut och är en inspirerande bok. Amelia beskriver hur hon fann vandringen genom att bilda en vandringsgrupp. Hon delar också sina erfarenheter från att umgås i en större grupp under en vandring och ger tips m vad man ska tänka på. Hon vandrar också ofta med guide och har en 10-punktslista över vad hon vill att vandringen skall innehålla – bland annat god mat, som någon annan lagar, och skön temperatur i luften. Inga spritkök i sikte här. Hela upplevelsen är viktig men såväl natur som kultur på vandringen.
Lotta gjorde sitt uppvaknande en dag på ett köpcentrum i Stockholm. Hon upptäckte att hon inte levde det liv hon ville – hon ville bort från storstan och till en plats där man kan andas. Så hon och maken gjorde slag i saken, sålde lägenheten och flyttade till Åre. Idag är hon efter tio år i Åre tillbaka i Stockholm, men återvänder till fjällen så ofta hon kan. Lotta vill inte heller tälta utan skriver som härliga fjällstationer med hyrda lakan, frukost och bastu.
Tillsammans har Amelia och Lotta skrivit en bok full av tips och förslag på vandringar. Lotta älskar Jämtland och Amelia tar oss med till Italien och Portugal. Däremellan ryms också Gotland och Höga Kusten. Båda två kombinerar naturupplevelserna med riktigt härlig njutning.
Naturen har en läkande kraft
Naturen har en läkande kraft – och det vi alla och i nutidens hälsotrend har vandring blivit alltmer populärt. Men med en skillnad från förr – alltfler vill ha en skön säng att krypa ned i och en god middag efter en dag i naturen. Boken beskriver verkligen vandringen som en njutning – och inte en kamp uppför branta berg och utmaningar i oländig terräng.
I boken finns också återblickar till vårt tidigare vandrande i Sverige, redan 1935 fans det 187 vandrarhem i landet. Dessutom finns berättelser och referenser till rent vetenskapliga bevis för nyttan av vandring och promenader. Boken ger också tips på förberedelser med mat och träning för att vara i god form till vandringen, men det är inget kämpa-kämpa schema, utan vanliga genomförbara och enkla saker som beskrivs. Självklart pratar de också om utrustningen och vikten av bra kläder
Bäst av allt är kanske de konkreta förslagen och beskrivningen av olika vandringsleder med både angivande av längd och svårighetsgrad. Så mycket inspiration! Det här vill man verkligen prova på.
Boken Vandra och Njut kom ut i oktober 2018 på Lava förlag och finns där böcker säljs.
När min syster skulle fylla 60 år skickade hon mig ett sms 11 månader innan: ”Jag vill resa till Hawaii – ska du med?” löd det korta budskapet i januari samma år. Jag blev såklart överraskad men tvekade aldrig – ”Absolut !” skrev jag tillbaka och inom två veckor bokade vi vår resa – ett minne för livet med två systrar på fantastisk resa!
Waikiki Beach…
Det var bra att planera långt i förväg för en så stor och dyr resa – och dessutom kunde vi glädja oss i månader åt vårt kommande äventyr. Vi ville absolut bo på eller nära Waikkiki Beach då vi tänkte att kanske blir det aldrig möjligt att resa till Hawaii igen och denna beach är ju så mytomspunnen. Vi valde också att boka så att vi betalade på hotellet på plats och hade fri avbokning fram till ett par veckor före ankomst. Det kändes tryggt och bra. Här kommer vår berättelse.
Första dagen – Ankomst till Hawaii
Bra flygning med SAS direkt från Arlanda till Los Angeles. Därifrån med United Airlines till Honolulu. Här måste man byta terminal, men det är lätt och väl skyltat. Man måste också tulla i sina väskor i USA vilket också tar lite tid, så man bör ha några timmar mellan flygningarna.
Flygplatsen i Honolulu var i mycket gott skick med bra bagagehantering. Taxi finns tillgängligt i separat fil. Vi tog taxi till hotellet vilket tog cirka 20 min, och kostade 50 USD. Vid ankomst till Honolulu var vi trötta efter resan och taxi framstod som enklast. Det finns absolut billigare alternativ med buss vilket vi senare upptäckte och tog för återresan. Man kan också boka transfer på olika sajter vilket kostar under 300 sek tur och retur i delad bil. Då möts man upp på flygplatsen av bussbolagets representant och hämtas på hotellet på samma vis. Troligen det bästa alternativet.
Så kom vi då fram till vårt finfina hotell -Hilton Hawaiian Village Resort, Waikiki Beach.
Ett jättestort hotell och väldigt amerikanskt med smidig och effektiv service hela vägen.
Det blev en enkel och snabb check-in och ett mycket bra mottagande. Fina, mycket stora rum med typiska stora amerikanska sängar ”double queen/twin beds”.
Rummen hade balkong och kylskåp, men inte minibar. I hotellet fanns en bra butik som heter ABC för inköp av vatten, snacks, småsaker mm. På rummet fanns också en kaffebryggare för två och kaffe till den, väldigt uppskattat!
Första dagen
Stilla dag då vi försöker få en överblick över resorten som består av fler separata byggnader med egna namn. 4000 rum varav 2800 är hotell och resten är time-share. Det är verkligen en gigantisk anläggning, men känns ändå väldigt tillgänglig och bekväm.
Juicer, smoothies och bowls på Lanikai Juice Bar på resorten
Hotellet har en egen jättefin strand som är mycket ren och trevlig. Det finns ett 40-tal butiker och upp till 20 restauranger på anläggningen. Särskilt glada är vi över att se Starbucks på plats för gott kaffe, och flera andra små restauranger med fräscha juice/organic alternativ. På resorten finns också flera fina pooler och solstolar.
Vi går en sväng till närbeläget Shoppingmall för att köpta solskydd då vi inte tog med det från Sverige. Det var oväntat svårt att hitta ett bra utbud! Trodde verkligen det skulle finnas hur mycket som helst på Hawaii men vi fann utbudet lite begränsat ändå. I Shoppingmallen fanns alla stora butiker som Macy’s, Bloomingdales och Nordstroms. Promenadavstånd cirka 20-30 min.
Andra dagen
Det här blev vår första dag på stranden. Det var en hög kostnad för hyra av solbäddar på cirka 60-70 USD för två solbäddar och ett parasoll på Hiltons egen strand. Vi lärde oss sedan att det finns ett närliggande hotell – precis bredvid – som har lika fina solbäddar och parasoll för totalt 40 USD per dag för två solbäddar (dyrt men bättre än över 60 USD per dag!) om man bokar minst två dagar. Man behöver inte bestämma vilken dag utan man skriver upp sig i en liggare och betalar i förskott. Stranden var mycket ren och fin och det var en lugn stämning. Det går också bra att vara på stranden utan att hyra solstolar och använda egen handduk stället. Underbart vatten! Utflykter med båt fanns att köpa direkt på stranden. Handdukar fick vi utan kostnad med kort system från hotellet. Mycket fina och rena wc i hotellanläggningen. Utan tvekan en härlig dag på en jättefin strand – men med dyra solbäddar och parasoller.
Tredje dagen
Vi bokar några utflykter via Concierge på hotellet som finns på flera ställen på resorten. Det fanns massor av alternativ för utflykter. Vi hade bokat en dagsutflykt till Maui redan hemifrån via Expedia. Vi bokar på nya utflykter och får bra hjälp.
På kvällen genomfördes ett fantastiskt fyrverkeri kl 19,45 vilket är återkommande alla fredagar. Det är verkligen en härlig upplevelse att stå vid stranden och titta på fyrverkeriet i den mörka kvällen. Det blir mörkt tidigt så effekten är jättefin.
Kailua Beach
Skön stämningVi lånar cyklar på Kailua Beach
Fjärde dagen
Vi gjorde en utflykt till Kailua Beach som kostade cirka 85 USD. Vi hämtas med minivan kl 8,50. Efter cirka 40 minuter resa kommer vi till byn Kailua och arrangören Kailua Adventures. Vi fick tillgång till snorklingsutrustning, sittunderlag för stranden, förvaringsskåp och cyklar. Vi cyklade cirka 15-20 minuter på jättefina cykelvägar till den närliggande Lanikai Beach. Helt underbar strand! Ett måste för den som reser hit. Det var bara ett fåtal gäster då vi anlände. Snorklar och badar fram till kl 13. Då vände vi åter till Kailua och åt lunch som ingick i priset på en av fyra alternativa restauranger. Vi väljer ett enkelt alternativ – Bobs Pizza. Mycket amerikanskt med pizza slice över disk. Kul!
Bobs Pizza Kailua BeachPizza slice och cola – utflyktsmat
Återvänder med minivan med avfärd kl 14,30. En härlig och lokal upplevelse och värt priset!
Femte dagen
Vi stannar på resorten och njuter på stranden, bad och sol. Lunch på hälsoalternativet Lanikai Juice – organiskt, superfräscht.
Lunch!
Middag på Restaurang Tropics på resorten – väldigt fräscht men lite dyrt. Allmänt sett är det ett högt prisläge på hela resorten, vilket också beror på den höga dollarkursen.
Sjätte dagen
Vi gör en utflykt till Manoa Falls och Diamond Head med Eco Tour för cirka 80 USD inklusive lunch. Avfärd från hotellet 6,50. Åter cirka kl 13,30
Tyvärr får vi regnskogen från sin regnigaste sida…men en fin tur i alla fall. Det är en kort tur upp till vattenfallet Manoa (högst på Hawaii tror jag) Dock är turen oväntat knepigt med stenar och risk att halka. Även äldre personer går med vår tur och inga problem uppstår, men det är halt i regnet. Alla får låna ”Walking Sticks” vilket också behövs.
Därefter buffélunch vid ingången till denna Hike. Det var ingen vidare upplevelse varken i mat eller atmosfär, men vi är ändå glada att vi tog oss ut på en liten regnskogsvandring.
Vi fortsätter med bussen in i Diamond Head – en vulkankrater. Inte någon stor upplevelse men en fin vy. Sedan stannar vi vid ett minnesmärke för Amelia Erhardt som var första person att flyga ensam från Hawaii till Nordamerika! Kraftkvinna! Mycket fin vy över havet.
Åter på hotellet vid 13-13,30.
Heldagstur till Maui
Regnskog på Maui
Sjunde dagen
Vi gjorde en heldagstur till Maui som vi bokat med Expedia Local Expert från Sverige. 415 USD (avser 2016) inkl allt. Arrangör Roberts Hawaii
Hämtas kl 04,50 på hotellet med trevlig buss. Vi hämtar upp fler resenärer och åker sedan till flygplatsen. Flyget tar bara 35 min och genomförs av Hawaiian Airlines med mycket fint – och mycket större än förväntat – flygplan.
När vi ankommer till Maui möts vi av en representant från arrangören. Buss väntar med guide/chaufför. Får en fantastisk tur som kallas Road to Hana. Genom Mauis absolut fantastiska regnskogar, med vattenfall och otroliga vyer. Vi får en snabb kaffe från förarens medhavda termosar och dåliga donuts. Förfärligt. Senare lika dålig lunch i lunchlåda vid picnic område.
Vi åker buss hela dagen, med många korta pauser och fototillfällen. Road to Hana omfattar 600 kurvor och 59 broar, samt många vattenfall – men känns inte obehaglig eller farlig. Turen är verkligen värd att göra – men helst med helt andra matarrangemang. Flyget går tillbaka kl 19 och vi är åter på hotellet straxt efter kl 20. Lång dag, men mycket innehållsrik.
Åttonde dagen
Vi solar och badar hela dagen. Vattnet är underbart!
North Shore
Bra att veta – om man behöver reparera sin surfbräda!
Nionde dagen
Vi gör en utflykt med buss till norra delen där surfarnas paradis finns. Besöker North Shore där VM i surfning hålls. Spännande vågor och kul att se.
Åker vidare till Hanauma Bay som är en 7000 år gammal vattenfylld krater/lagun. Ett paradis för snorkling med massor av fina fiskar och även sköldpaddor (dessa såg vi tyvärr inte).
Organisatör North Shore Beach Bus via Aloha Hawaii Tours. I turen ingår transport ned till Hanauma Bay med lååång limousin – roligt och bekvämt. Lunch ingår men är väldigt enkel – picnic style.
Limousine ned till Hanouma Bay! Riktigt roligt!Hanouma Bay
I denna utflykt ingår också ett besök på Dole Pineapple Plantation – kul, men mycket kommersiellt.
Ett besök på Dole Plantation
Tionde dagen
Ännu en avslappnande dag på stranden.
Lanikai Beach
På väg till Lanikai Beach
Elfte dagen
Vi gör om utflykten till Kailua Beach och Lanikai Beach. Den här utflykten är väldigt rolig och enkel! Tål att upprepas och rekommenderas.
Tolfte dagen
Vi avslutar vår vistelse med mera bad och packar för att förbereda hemresan dagen efter.
Sista dagen
Hemresa. Flyget går på kvällen. Hotellet tillhandahåller fina omklädningsrum, handdukar och hygienartiklar utan kostnad. Detta gör att vi kan koppla av hela dagen på resorten.
Hawaii är ett underbart resmål!
Sammanfattning:
Hawaii är ett underbart resmål och vädret var helt fantastiskt i oktober. Det finns mycket att se och göra för alla. Maten är väldigt god och varierad, speciellt grönsaker och fisk. Allt fungerar smidigt och servicen är på topp. Till följd av den höga dollarkursen är allting ganska dyrt tyvärr. Resan är lång men fungerar väldigt väl.
På resorten finns det underhållning flera kvällar, men nattlivet är lugnt och de flesta äter middag tidigt. Yoga på resorten startar kl 6.00 varje dag – så vill man vara med kan man inte lägga sig för sent! Avkopplande, härligt och aktivt på samma gång.
Några tips för att hålla kostnaderna under kontroll är att dricka kaffet som finns på rummet som är gratis, eller köpa kaffe i ABC-butiken på resorten som kostar 1 USD. På Starbucks kostar en Latte över 6 USD så det är värt att söka andra alternativ. Vidare köpte vi stora vattenflaskor i butiken på 1,5 liter för cirka 1 USD och fyllde på småflaskor för att ha under dagen. Det går åt mycket vatten! Då det fanns kylskåp på rummet fungerade detta väldigt bra. Dessutom åt vi ofta enklare luncher för under 10 USD. När man bor så här på hotell måste man köpa allting och det blir dyrt i längden. Vi vara också noggranna med att kolla priser på middagar och utnyttja barernas Happy Hour. Trots det höga prisläget är det fantastiskt att få besöka Hawaii!
Alla prisangivelser avser 2016 med vissa uppdateringar 2018.
Marie-Louise Kjellström
Dessa länkar är inte sponsrade utan lämnas för inspiration:
Julafton var en ovanligt tuff dag för aktiesparare. Då rasade börserna i USA med 2,5 procent. Det var dessutom åttonde dagen i rad. Det händer inte ofta. Senast var i början på oktober 2008, mitt under finanskraschen och en månad efter kollapsen i storbanken Lehman Brothers. Det sammanlagda fallet under de åtta dagarna var 11 procent. Inte heller det inträffat särskilt ofta. Senast var 2011, mitt under den första Greklandskrisen. Det som inträffade kring jul var alltså ganska unikt.
Peter Malmqvist, Chef Analysguiden, Aktiespararna
Unikt var det också att de amerikanska börserna på ett kvartal, på självaste julafton hade tappat precis 20 procent under ett kvartal. Senast det begav sig var också under finanskraschen, fjärde kvartalet 2008. Då var det totalt kaos och börsen gick ner hela 41 procent. Dessförinnan får vi gå tillbaka till sommaren 2002 för att hitta ett kvartalsfall på 20 procent. Då var det spekulationer om att USA skulle starta ett krig mot Irak som fick aktieplacerarna att fly. Kriget var ju en hämnd- och upprensningsaktion efter terrordåden den 11 september året innan, som också skapade dramatiska kursfall. Efter terrordåden gick USA-börsen ner med 22 procent.
I Sverige hann vi inte ens reagera under julen. Kursraset på julafton följdes av en fantastisk uppgång på Annandagen och då hade börsen i Stockholm stängt. Uppgången var på hela fem procent, vilket också är unikt. Går vi tillbaka till 1980 och räknar fram hur många dagsuppgångar i USA som slutat på plus fem procent, får jag fram 17 stycken. Med tanke på att det finns 9881 börsdagar sedan 1980, är alltså sannolikheten bara 0,2 procent. Försumbart. Det goda för aktiesparare är att en börsvändning ofta sker just kraftfullt. Dramatiska nedgångar ger normalt även kraftfulla uppgångar. Det är en fråga om energi. Därför signalerade det kraftiga dagsrallyt på Annandagen att botten kan vara nådd. När väl Stockholmsbörsen öppnade fick vi därmed ingen börskrasch, utan ett rally. Något kaos bröt aldrig ut, utan vi firade oss igenom hela dramatiken. Skönt med jul.
Nu har kurserna i USA gått upp med 13 procent. Är faran över? För att vi skall bli lite mer säkra måste vi också granska hur börskurserna förhåller sig till börsbolagens vinster. Detta kallas för p/e-tal. Är detta nyckeltal högt är förväntningarna på bolagen höga, och vice versa. Om förväntningarna är höga är risken för besvikelser stora. Så vad är förväntningarna? Granskar vi p/e-talet sedan 1985 kan konstateras att börsvärdet i USA normalt ligger på 12-15 gånger vinsten, men det är vanligare att nivån ligger över 15, än under 12. I oktober förra året, när kurserna toppade låg värderingen ungefär tio procent högre än det högsta intervallet. Det första som hände när kurserna vände ner var därför att kurserna snabbt rasade till ett p/e-tal på 15. Därefter gick de i sidled i några veckor, för att sedan rasa med ytterligare tio procent. Då låg värderingen något under mitten av intervallet. Då vände börsen med den kraftiga uppstudsen på fem procent.
Och vad blir slutsatsen? Ganska positiv, faktiskt. I skrivande stund har börskurserna gått upp 13 procent från botten. Det känns bra. Värderingen ligger därtill fortfarande under det övre intervallet på 15 gånger vinsten. Det bygger under en mer långsiktig vändning. Dessvärre har det här ganska liten betydelse, jämfört med USA:s president. Om han väljer att eskalera handelskriget med Kina är det viktigare information än alla nyckeltal i världen. Därför är det viktigt att försöka tolka de signaler presidenten skickar ut under förhandlingarna. Om han ökar tullarna och låter ännu fler varor omfattas av handelskriget, då kommer denna analys att ha varit alldeles för optimistisk.
Så var ett nytt år igång! Dags att ladda upp med ny läsning – och här kommer Anna Borné-Minbergers bästa lästips just nu. Anna är VD på Pocketshop och en stor bokälskare. Hon ger oss på SilverSociety löpande förslag på bra böcker och hennes tidigare boktips hittar du under rubriken Läsvärt och Fritid.
Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris
Tatueraren i Auschwitz är en roman som bygger på den sanna historien om Lale Sokolov, som kom till Auschwitz-Birkenau 1942. Där tilldelas han snart uppgiften att tatuera in siffrorna på fångarnas armar. Arbetet ger honom vissa minimala fördelar när det gäller rörelsefrihet, och vi får följa Lale som förflyttar sig dagligen mellan Birkenau och Auschwitz. Som läsare får man därmed inblick i händelser och situationer som åtminstone inte jag läst om tidigare. I lägret träffar Lale Gita, sin livs stora kärlek, och tillsammans överlever de koncentrationslägrets omänskliga förhållanden.
Silvervägen av Stina Jackson.
Albert Bonniers Förlag
Silvervägen av Stina Jackson
Silvervägen är Stina Jacksons debutroman och den läste jag med stort nöje (även om den är ganska mörk, men såååå bra!). En lysande debut får man säga; den utsågs till Årets svenska kriminalroman 2018. Även andra författare som jag tycker mycket om har lovordat den; bl.a. Åsa Larsson och Leif GW Persson.
Handlingen utspelar sig längs Silvervägen, väg 95 som skär genom landet från Skellefteå i nordvästlig riktning förbi Arvidsjaur, Arjeplog och mynnar vid norska gränsen. För tre år sedan försvann Lelles sjuttonåriga dotter spårlöst. Sedan dess tillbringar han sommarnätterna med att köra bil. Till den lilla orten Glimmersträsk anländer Meja och hennes mamma. Meja är lika gammal som Lelles dotter var när hon försvann.
Min historia av Michelle Obama. Bokförlaget Forum
Min historia av Michelle Obama
Boken om och av Michelle Obama blev förmodligen en julklapp för många. Intressant läsning och välformulerat om en imponerande klassresa som startar i Chicagos Southside och fortsätter ända in i Vita Huset. Om den eviga utmaningen att få ihop karriär och barn, om amerikansk politik och inte minst en liten inblick i hur det fungerar i Vita huset, med dess 132 rum, 35 badrum och 28 öppna spisar fördelade över sex våningar.
Vi blir lyckliga och friska av att vara snälla, tacksamma och generösa. På senare år har forskningen inom de medicinska och psykologiska vetenskaperna visat att tacksamhet och, den andra sidan av myntet, generositet är kraftfulla egenskaper för att vi ska må bra både i kropp och själ.
Och bäst av all – vi har makten i våra egna händer! Vår vilja – intention – kickar igång processer i hjärnan som sätter tåget i rullning.
Snällheten – vi föds goda! – har varit en förutsättning för vår överlevnad individuellt och kollektivt och är djupt impregnerad i vår arvsmassa. Förmågan att kunna samarbeta och att känna empati och medkänsla har varit avgörande för att bli accepterad av gruppen.
Kärleksfull vänlighet är mycket mer verkningsfullt än den Machiavelliska synen på samverkan och ledarskap. Att ”ensam är stark” är en myt. Det var faktiskt inte Darwin som myntade begreppet ”survival of the fittest”. Den tolkningen gjordes i helt andra och mörkare syften som vi inte ska gå in på här. En mer rättvis tolkning som Darwin nog gärna hade skrivit under på är ”survival of the kindest”. Enligt Darwin är den sociala instinkten och modersinstinkten starkast av alla instinkter och att samhällen med mer sympatiska individer får friskare och starkare avkommor.
Romantiskt dravel eller vad?
Det finns över 1000 studier i den stora amerikanska forskningsdatabasen PubMed på temat och takten ökar exponentiellt. Så låt oss konstatera att detta är vetenskap! Det som händer inom oss är att vi triggar igång läkande och balanserande processer. Nervsystem, signalsubstanser, hormoner och hjärnvågor i ett härligt symfoniskt samspel.
Studierna visar att vi blir lyckligare, får bättre fysisk hälsa, bli mer optimistiska, uppnår lättare våra mål och känner minskad ångest och depression.
Det är till och med så att i FNs årliga World Happiness Report är generositet en av de sex parametrar som ingår i det index som rangordnar världens länder.
Lyckobrygden
Här kommer en kort beskrivning av våra feel-good hormoner och hur vi stimulerar dom. Det är framförallt fyra hormoner som samspelar i vår lyckobrygd.
Endorfiner
Naturens smärtlindrare men endorfiner ökar också vår koncentrationsförmåga och får oss på bättre humör. Utöver smärta är den andra stora endorfin-boostern fysisk träning.
Serotonin
Gör oss lugna och fridfulla. Reglerar vårt humör och vår sömncykel. Serotonin är starkt kopplat till vår tarmflora därför är kosten viktig likaså solljus, glada tankar och fysisk träning. Exempel på födoämnen och kosttillskott som antas höja serotoninhalten är bland annat B vitamin (B6, B12), mörk choklad, havre, bovete, spirulina, kikärtor, torkade dadlar, pumpa- och solrosfrön bara för att nämna några. Trädgårdarbete har också visat sig verksamt genom små serotoninhöjande microber som finns i myllan
Dopamin
Dopamin är vårt belöningshormon och stärker vår motivation och drivkraft. Det är ett uppiggande hormon till skillnad från det lugnande serotoninet. Dopaminets mörka sidor är dess kraft i beroendesituationer. Men här belyser vi de positiva sidorna så som naturen har tänkt att det ska funka. Vi kan trigga vårt dopamin genom att agera på ett positivt sätt. Exempelvis genom att visa vänlighet och generositet mot andra. All sorts njutning utlöser dopamin, att lyssna på musik till exempel. Att njuta balanserat och hälsosamt blir tricket. Så dopaminkickarna inte drar iväg med oss åt fel håll.
Oxytocin
Här är myllan nära relationer, kärleksfull beröring och vänliga röstlägen. Det kallas ofta för kärlekshormonet och stimulerar även serotonin och dopamin. Oxytocinet lugnar och tröstar. Skapat av naturen för att ge oss förmågan och behovet att söka kärlek och trygghet. Ta hand om våra hjälplösa små avkommor, fortplanta oss, ”bonda” och känna empati och medkänsla med andra människor. Generositet och uppmuntran till andra är också en kraftfull trigger och att gråta istället för att ”bita ihop” och trycka undan svåra känslor.
Vår egen lyckas smed
Allt detta sammantaget minskar stressen och dess slitningar. Vi tar oss från hotsystemet (fäkta & fly) till våra andra inneboende instinkter; trygghetssystemet, belöningssystemet och vårt lugn-och-ro-system.
Oavsett ödets nycker i livet så kan vi alltså påverka vårt välmående genom att välja förhållningssätt till verkligheten, välja livsstil och odla relationer till andra människor.
Positivt tänkande kan tränas upp. Likaså medkänsla, generositet och tacksamhet. Vår hjärna är formbar. Daglig träning av hjärnan skapar nya tankebanor som blir bredare och bredare tills de blir mentala vanor. Inom neurovetenskapen använder man ofta denna fras.
Eftersom vår hjärna har en så kallad negativ partiskhetsom en del att vår överlevnadsinstinkt (skannar helst efter hot för säkerhetsskull) så behöver vi jobba lite extra för att det positiva ska smälta in i oss. Det lär ta cirka 20 sekunder innan en positiv upplevelse når vårt långtidsminne och givetvis en nanosekund för en negativ händelse.
10 vardagstips att träna på
Formulera ett par positiva affirmationer och/eller vänliga fraser som du upprepar inom dig dagligen.
Visa vänlighet till främmande människor varje dag. Le och hälsa på busschauffören eller säga något snällt till kassörskan på ICA
Kramas varje dag med dig själv och någon annan. Helst både och.
Börja varje morgon med ett tack till livet och ännu en dag.
Avsluta varje dag med att notera fem saker du är tacksam över. Vi tar så mycket förgivet.
Hjälp någon som behöver hjälp – en vän, kollega, grannen, en främmande människa som passerar i din väg. Leta och finn.
Målet med vår policy är att skydda din sekretess och personliga integritet och på samma gång se till att vi har tillräckligt med information för att kunna hjälpa dig på bästa sätt.
1.COOKIES
När du besöker en hemsida kommer din dator automatiskt att få en cookie. Cookies är textfiler som identifierar din dator i vår server. Cookies identifierar inte den individuella användaren utan endast datorn. Många hemsidor använder cookies varje gång någon besöker hemsidan för att kunna samla information om antalet besökare. Cookies samlar information om vilka sidor som besökts av datorn och hur länge. Du som användare av datorn har möjlighet att via datorns inställningar acceptera cookies, få ett meddelande när datorn får en cookie eller att inte acceptera cookies. Väljer du att inte acceptera kakor kan det bidra till begränsad funktionalitet. Vi använder cookies ibland för att hjälpa dig att hitta relevanta länkar inom sidan. Vi sparar ingen personlig information från ditt besök.
2. ACCEPTERA ELLER VÄGRA COOKIES
Varje besökare kan själv ange om han eller hon vill acceptera att ta emot cookies eller inte. De flesta webbläsare tar emot cookies automatiskt, men det går att ändra inställningarna så att de inte accepterar dem eller ger besökaren ett val om han eller hon vill acceptera eller inte. Om cookie-funktionen stängs av kommer eventuellt vissa funktioner kunna utnyttjas till fullo.
Kort i rocken – ja det var så de sa om honom. Han visste det. Februari var konstant arg på Månen som försatt honom i den belägenheten. Ilskan trängde fram när han minst anade det. Det gick inte att kontrollera, han tappade fattningen och lät en isande kyla – långt värre än Januaris – svepa över alltihopa. Ibland ångrade han sig, men då var det för sent. Dagarna försvann i olust.
