Promenader – underbart i alla väder och corona-säkert! Läs fina tips från vår skribent och läsare Anna Borné Minberger

Jag älskar att promenera! Det har jag alltid gjort, när jag tänker efter. Men nu har jag tagit det till en helt annan nivå. Förmodligen beror det på två saker; jag har mer tid till mitt förfogande och min ständiga nyfikenhet sträcker sig till andra områden än tidigare. Kanske är det en åldersfråga? Plötsligt undrar jag vad det är för fåglar jag hör, och vilken sorts träd jag ser. På samma tema vill jag se nya områden och upptäcka nya gator i mitt närområde. Och i mitt fall är det Stockholm med förorter.

Litet hus i skogen, Ekhagen, Norra Djurgården

För att få lite inspiration till nya promenader letade jag på nätet och hittade det eminenta ”Gångstråk” (www.stockholm.se/gangstrak). Gångstråk är ett samarbetsprojekt mellan Mäster Olofsgården och Stockholms stad, och omfattar över 20 långpromenader i Stockholmsområdet. Samtliga startar inom en radie av 10 – 20 km utanför Stockholms innerstad och avslutas i Gamla stan. Mina första långa promenader på nya geografiska områden plockade jag därifrån. I början följde jag Gångstråks-kartan slaviskt. 

Efter att ha gått närmare 50 mil(!) inom loppet av några få månader, har jag promenerat genom områden jag aldrig tidigare besökt. Stockholm är fantastiskt vackert – det visste jag innan. Men att det finns så många naturområden, så långa fina promenadsträckor längs vatten, genom skogar och bostadsområden hade jag ingen aning om. Innan mina 50 mil. Gångstråken på nätet inspirerar fortfarande, men jag har släppt kartan. När jag är ute och går ser jag broar och promenadvägar som jag blir nyfiken på och då får jag idéer till nya promenader. 

Marie-Louise har bett mig tipsa om några av favoriterna hittills. Eftersom vi befinner oss i vackra juni månad fokuserar jag på promenadvägar som ”inte sandas på vintern”. 

Min första aha-upplevelse: allt är närmre än du tror. Min andra: ha alltid dricka med dig. Och nu till tipsen:

Finfin promenadväg, Norra Djurgården

Näsby Park – Stockholm City (15-20 km)

Från Näsby Park kan man gå längs Stora och Lilla Värtan på fina promenadvägar hela vägen till Stocksundsbron. Man spar lite på benen om man går direkt från Näsby Park till Näsby Allé och Näsbyviken, innan man går ut längs vattnet.  Sedan är det bara att trampa på förbi Lahäll, Djursholm och Stocksund. 

När du väl promenerat över Stocksundsbron och är framme vid Ålkistan finns flera fina alternativ: att hålla till vänster och gå igenom Ekhagen och norra Djurgården, att ta till höger och gå längs Brunnsviken (på Bergianska-sidan eller genom Hagaparken) eller så tar man vägen som går genom campus på Stockholms Universitet. Just på Djurgården, Haga och runt Brunnsviken har jag promenerat mycket under åren. Men Ekhagen var helt nytt för mig. Fantastiskt vacker ekskog med uppbetad ängsmark, som en påminnelse från forna tider då kungens får gick här. (Och kanske fortfarande gör, vad vet jag…?)

I harmoni med djur och natur, Norra Djurgården

Till Näsby Park tar man sig enklast med Roslagsbanan.

Hässelby Strand – Stockholm City (ca 20 km)

Från tunnelbanestationen Hässelby Strand är det inte många steg till Mälaren. Väl där tar du till vänster och går längs vattnet i stort sett hela vägen in till stan. Fina promenadvägar hela vägen, förbi Blackeberg och Södra Ängby, genom Judarskogens naturreservat, vidare förbi Nockeby, Smedslätten, Ålsten, Äppelviken. 

När du kommit så långt kan du välja mellan Alviksbron som tar dig till Stora Essingen och därifrån vandra vidare mot stan via Lilla Essingen, alternativt ta Tranebergsbron och hamna i Kristineberg och Fredhäll. Längs promenaden finns det gott om både badplatser och fina ställen att rasta på. 

Om du väljer att gå via Stora Essingen kan du passa på – om fötterna håller – att ta ett litet varv kring ön. Man kommer inte ner till vattnet på särskilt många platser, men husen är vackra och det är sällan man har vägarna förbi såvida man inte bor där. Jag gick där så sent som i början av juni och med alla blommor och all grönska så var det fantastiskt fint! Det känns som en egen liten by, bara ett stenkast från stan.

Edsviken runt (drygt 20 km)

Mmmmmm alldeles intill vattnet, Edsviken runt

Den här promenaden kan man starta vid Bergshamras tunnelbanestation och ta sikte på Ulriksdal Slottspark – det ligger inte långt bort. Där går man förbi både det vackra slottet och det trevliga slottscaféet för att sedan fortsätta förbi Kaninholmen, genom Tegelhagens naturområde och strandpromenad, förbi småbåtshamnar och så småningom utkanten av Sollentuna. Längst inne i viken ligger Edsberg.  Även på den andra sidan (på hemvägen) går man långa stycken längs viken, men också genom bostadsområden med kanonfina hus i Danderyd. På slutet kan man gena in mot Danderyds Sjukhus T-banestation, eller välja att gå runt hela udden innan man går upp och tillbaka ungefär vid Stocksundsbron, till samma tunnelbanestation.

Ulriksdals slott Edsviken runt

Av alla mina promenader är området kring Ulriksdal ett av de som överraskat mig mest. Min tidigare – felaktiga – uppfattning var att Ulriksdal ”bara” bestod av slottet, Confidencen och värdshuset. Men nu har jag upptäckt det trevliga slottscaféet med stor uteplats bland ekar med utsikt över både slottet och parken, den fantastiska slottsträdgården (och då tänker jag på Rappnes handelsträdgård), Överjärva gård (som jag egentligen kom förbi vid ett annat promenadtillfälle då jag gick hemåt från Akalla. Den härliga promenaden kan jag berätta mer om vid annat tillfälle.) 

Annas bästa Tips!

  • Nyttan av bra och sköna skor kan inte underskattas! (Jag fick tips om skomärket Hoka One One, som bygger på övertygelsen att ”more is more”. Fötterna är skönt inbäddade och man studsar fram! Inte ett skavsår i sikte så här långt.)
  • Ryggsäck är bra. För dricka, solkräm, extra tröja…
  • Ingen smörgås är godare än den du packar med dig. Men det finns nästan alltid ställen på vägen där man kan ta en skön rast och köpa lite mat, om man föredrar det.
  • Var inte för snål med korta pauser på vägen. Var 5e kilometer, eller en gång i timmen kan vara lagom – men det känner man såklart bäst själv.

Av Anna Borné Minberger

Skribent, läsare och promenadfantast

Surströmmingspremiär – efter 49 års väntan

Surströmming har alla någon form av relation till­ – antingen har man ätit, vägrar att äta eller helt enkelt tror man att det inte är gott. Det är lätt att förstå då ingen kan påstå att lukten av surströmming är god. 

Själva företeelsen att lägga in fisk i salt och låta den jäsa för att ätas vid ett senare tillfälle har använts länge, och framförallt innan moderna hjälpmedel att lagra mat såsom kyl och frys blev en del i alla hushåll.

Surströmmingsfest!

Det tog mig 49 år av mitt liv innan jag kom att äta surströmming (mer om det senare). Orsaken är säkert som för många andra att jag tvekat till följd av alla historier kring denna fisk, dess lukt och kanske också förväntad smak. Jag har personer i min närhet som äter det varje år men jag kan inte påstå att jag jobbat speciellt hårt för att få vara en del av dessa tillställningar.Men nu kom turen till mig och jag hade svårt att dra mig ur eller säga nej – och upplevelsen blev riktigt bra!

Vi blev inbjudna till goda vänner där mannen ursprungligen är från Norrland och har starka traditioner i att äta surströmming. Burkarna skulle öppnas klockan 18,00 och man förväntades infinna sig vid den tiden. Stämningen var väldigt snackig då hela gänget som fått inbjudan träffades. Det var absolut fler än jag som aldrig ätit surströmming, men också flera som ätit det vid många tillfällen. 

Tillställningen inleddes med att värdparet presenterade hur kvällen skulle avlöpa, och att surströmmingen skulle fungera som förrätt att avnjutas utomhus. Sedan skulle varmrätt i form av ”Norrlands kebab”, det vill säga renskav med stomp, intagas inomhus som varmrätt (skönt att veta att man skulle åka hem mätt även om inga mängder surströmming intogs). Dryck och tillbehör dukades fram och värdparet presenterade hur man skulle bygga ihop sin smörgås med surströmming. Vi fick självklart filea fisken själva som del av processen. Som dryck intogs Norrlands Guld och snaps vilket självklart var ett trevligt inslag. Smörgåsen gjordes på hårt tunnbröd och till surströmmingen serverades mandelpotatis och rödlök. Det ses lite olika på om gräddfil skall vara med eller inte och vårt värdpar var av åsikten att det inte skulle finnas med.

Så kom slutligen prövningen att äta upp den egentillverkade surströmmingsmackan

Lukten var inte alls så farlig som jag kanske hade trott, då värdparet öppnat burkarna under vatten en bra bit från serveringsbordet och att filéerna lades upp på tallrik på bordet. Smaken var mycket salt men inte alls äcklig på något vis. Vi intog denna förrätt under mycket diskussioner och vis-sjungande till snapsen innan vi gick in och fortsatte kvällen.

Jag måste säga att jag verkligen är en erfarenhet rikare och den var mycket positiv. Både i hur vårt värdpar presenterade och genomförde denna traditionstyngda måltid, att vi åt ute och alla instruktioner som man fick. Detta var absolut inte sista gången jag äter surströmming även om det tog 49 år till den första.

Johan Frisch

Jämtlandstriangeln, smörbuffé och fjällbjörk – magi på ren svenska

Väl ingångna skor är bra!

Under våren fick vi frågan om att under september få följa med på en vandring som går under namnet Jämtlandstriangeln. Namnet kommer av att man går en triangel mellan Storulvån, Sylarna och Blåhammaren. Vi har alltid haft en förkärlek att vara ute i naturen så ja:et satt inte så långt inne. 

Våra vänner höll i all bokning av boende, frukostar och middagar. Det är absolut att rekommendera att vara ute i god tid om man vill kunna välja att bo i rum med färre bäddar på stationerna. Även tågresorna var svåra att få plats på, så vi valde att resa med bil.

Sommaren gick och planeringen började ta fart. Viktig utrustning är ryggsäck, kläder för alla väder och ett par väl ingång skor/kängor. 

Även planeringen var en trevlig del av helheten då den gjordes tillsammans över middagar under sommaren då kartor studerades och packlistor jämfördes.

Vi bestämde oss för att åka upp en torsdag, övernatta i Duved, gå från Storulvån till Sylarna under fredag, stanna lördagen vid Sylarna, gå från Sylarna till Blåhammaren på söndagen och från Blåhammaren till Storulvån på måndagen och till slut bil hem på måndag eftermiddag.

Ren skönhet

Etapp I: Storulvån till Sylarna

Vi möttes av klart och relativt soligt väder då vi vaknade i Duved. Vi packade bilen och begav oss mot Storulvån och vår start på vandringen. Denna fjällstation är vackert belägen och det rådde stor aktivitet då vi kom, både med folk som pratade om hur deras vandring varit och av sådana som oss som förväntansfulla var på väg. Ryggsäckarna gick att väga (om man ville) och det gjorde vi så klart. Min vägde 16 kg och nu med facit i hand så skulle jag ha packat lite färre saker. Både för att få en lättare packning men också för att jag inte använde allt jag hade med mig, men den som lever den lär.

Vi startade vår första del av vandringen som gick mot Sylarna och var 16 kilometer lång. Vi siktade på att klara den på 6-7 timmar inklusive pauser. Vi valde att gå i 45 minuter och pausa 15 minuter vilken var en bra fördelning. Vi hade en längre lunchpaus.

Paus i fjällvärlden

Till en början så pratade vi mycket med varandra men ju längre vi gick så var det mest snack under pauserna och direkt efter pauserna, men sedan kom var och en in i sin ”lunk”. Vi uppskattade verkligen den egna tiden till reflektion, funderingar och att få njuta av natur och utsikt.

Färden gick från ett landskap med fjällbjörkar och mindre buskar till ett mer kargt landskap med mycket sten.

Vatten kan drickas direkt från bäcken

Sverige är ju fantastiskt– bara att denna fina natur finns så lätt tillgänglig, tydligt rösade leder och vatten kan drickas direkt ur bäckarna.

När det var dags för lunch så var det skönt att få ta av sig kängorna ett tag och vi avnjöt en minestrone-soppa och kokkaffe. Man skall absolut inte glömma att packa russin, nötter och choklad att äta vid varje rast, tillsammans med att dricka tillräckligt med vatten.

Vi höll vår tidplan och var framme vid Sylarna lagom till att ta en öl som ”after-walk” innan vi checkade in. 

Vi bodde i ett relativt enkelt fyrbäddsrum men alternativ fanns till att bo i dubbelrum, i större sovsal eller för den modige, tält. Då vi installerat oss var det dags för dusch och bastu, vilket var otroligt skönt. Mina förväntningar var inte så höga då jag vet att allt flygs upp till stationerna med helikopter och att vatten och avlopp får man lösa på plats. Både dusch, toalett och bastu var verkligen rent och fräscht, precis som på ett helt vanligt hotell. Matsalen bjöd på en utsikt över landskapet och det erbjöds förrätt och varmrätt med vin eller öl. Efter vandringen smakade allt verkligen gott. Något nattsuddande blev det inte utan vi somnade ovaggade.

Etapp II: Sylarna

Då vi planerade så var tanken att vi skulle stanna en extra dag vid Sylarna för att gå upp på toppen. Då vi vaknade på lördagen så hängde molnen över Sylarna och det blåste 20-25 meter per sekund. Vi avstod toppturen med guide och i efterhand visade det sig att den lilla grupp som försökte sig på att gå upp fick vända då sikten var minimal och det blåste så man nästan fick krypa. 

Vi valde istället att gå upp på en närliggande, betydligt lägre, topp som heter Vaktklumpen. Vi gick en skön vandring på ca 12 kilometer med fantastisk utsikt, renar, snöfält och skön motion. Väl hemma blev det dusch, bastu och middag innan förberedelserna började för att lämna Sylarna dagen efter.

Etapp III: Sylarna till Blåhammaren

Blåhammarens Fjällstation

Denna sträcka är den längsta, 19 kilometer. Vi hade verkligen alla typer av väder på vår väg. Vi startade i dimma och lätt regn som blev sol som övergick i ihållande regn som övergick i sol och som slutade i ösande regn innan vi klev över tröskeln på Blåhammarens fjällstation.

Vandringen började i ett kargt och stenigt landskap som övergick i mer vegetation med lägre buskar och små träd. På vägen upp till Blåhammaren var det ett grönare landskap än det vi lämnade på Sylarna. Vi följde samma schema med att gå i 45 minuter och vila i 15 minuter och efter 3 dagar så började det bli en skön vana. Då denna sträcka innehöll ett grönare landskap på innehöll vilopauserna energitillskott av både vilda blåbär och hjortron.

Väl framme väntade samma rutin som sist det vill säga ”after-walk” med öl, dusch och bastu med den absolut bästa utsikten jag någonsin sett från en bastu – magiskt!

Sedan kom det bästa på hela turen. Den trerätters middag som serverades på Blåhammaren var i klass med vilken topprestaurang du kan tänka dig. En mycket häftig sak som erbjöds var en smör buffé! Det åter knäppt men det var fantastiskt att smaka på nybakat bröd!

Har glömt att nämna att från varje station så tar man med sig ett lunch-paket bestående av lite ”jägarsnus”, det vill säga nötter, russin och choklad, och smörgåsar. Självklart får man även kaffe, thé eller buljong i termosen. Vi hoppade det och hade eget kok-kaffe med oss som jag verkligen rekommenderar.

Etapp IV: Blåhammaren till Storulvån

Då var det dags för sista etappen på denna resa. Den startade i nollgradigt väder och på gränsen till snö. Vi gick de 12 kilometrarna mestadels i regn. Det gör inte så mycket när man väl börjar gå för då håller man sig varm. Viktigt att tänka på att ta på sig torrt vid pauserna så att man inte fryser. Sista kilometrarna ner mot Storulvåns fjällstation så går man i den tätaste vegetationen som hela resan bjöd på, och det är mycket vackert med denna fjällbjörks- terräng. 

Balsam för själen

Väl framme så var vi alla glada och stolta över vår bedrift, all egen tid vi fått, alla långa mysiga samtal utan inblandning av elektroniska manicker. Det var verkligen balsam för själen som jag kan rekommendera. Vi kommer absolut vandra igen och Sverige har ju många olika leder att erbjuda.

Vill du skriva på SilverSociety? Har du promenadtips eller annat du vill tipsa om?

Du som är prenumerant på SilverSociety är välkommen att dela med dig av dina tips för promenader, semester, utflykter eller saker att göra som du själv tycker om! Vi vill väldigt gärna ha tips från alla er som bor utanför Stockholm – hjälp oss dela saker att göra!

Det finns så mycket roligt att upptäcka och säkert har du dina egna smultronställen eller roliga upplevelser du vill dela med dig av. Vi publicerar gärna dina tips på SilverSociety.se

Skriv din text i ett mail eller i Word-format, helst cirka 1-3 sidor eller cirka 1000-1500 ord. Skicka med bilder och din egen mailadress och telefonnummer. Vi på SilverSociety läser alla bidrag och kommer inte publicera din mailadress eller telefonnummer, men ditt namn skall anges under texten. Vi granskar alla texter och kommer välja vad vi vill publicera.

Vill du se ett exempel? Läs texten om Magisk semester i Grekland! eller Annas tips om Promenader

Vi lägger in bilderna och kan även korrigera småsaker i texten. Genom att sända oss ditt bidrag godkänner du att vi får publicera texten.

Skicka ditt bidrag till tips@silversociety.se

Jag ser fram emot att höra ifrån dig!

Marie-Louise Kjellström

SilverSociety

Magisk semester i Grekland!

Villa Calypso, Anatoliki Attiki, Grekland

Vi bestämde oss för en lugn och skön semester med våra nästan vuxna barn och deras respektive och det räknar till 6 st. Vi sökte boende på Airbnb då vi gärna bor i ett hus där vi kan laga mat själva och ha ett ställa att ”hänga” på vilket är skönare än ett hotellrum och en lobby under en hel vecka. Vi har mycket bra erfarenhet att använda Airbnb både genom att hyra ställen i Sverige, USA, Frankrike och Grekland samt att vi själva hyr ut vårt hus i Trosa. Alla uthyrare och gäster har en rating via Airbnb vilket gör att det är lätt att veta både vad man kan förväntas hyra och vilka som skall hyra i förväg.

Vi sökte på ett hus med 3 separata sovrum, 2 badrum och egen pool och fick självklart upp flera olika alternativ. Vi tyckte också det vore trevligt att vara nära havet och inte för lång transfer från Atens flygplats. Efter en gemensam kväll med middag satt vi och valde mellan lite olika alternativ och tillslut valde vi Villa Calypso i byn Anatoliki Attiki som ligger på Greklands östkust ca 50 min med bil från Atens flygplats. Det är ett stort hus på totalt 1100 kvm där vi bodde på två våningsplan, bara för oss, mycket rymligt. Priset för veckan för oss alla sex var cirka 17000 kronor. Vår host var Marika som var mycket trevlig och hjälpsam. Hon fixade till exempel frukost då vi kom fram sent första kvällen. Huset var rent och snyggt med tydliga regler samt allt annat med lakan och handdukar fixat – som att bo på hotell fast bättre. 

Havet utanför

Byn Anatoliki Attiki ligger i områden Marathon som precis som det låter har historisk bakgrund från kriget mellan Persien och Grekland 490 år fkr. Då Grekland segrade så började Perierna tåga mot Aten och grekerna sprang då hela vägen till Aten för att förvarna om deras ankomst och detta var längmässigt lika långt som ett maraton.

Detta är en perfekt plats för sköna dagar vid polen eller klipporna vid havet precis nedanför huset, tid för varandra, bra böcker och att bara slappa. Det går att enkelt ta sig till flera stränder och restauranger med bil och då åker man mot byn Marathon och Nea Makri. Prisläget på restaurangerna var också mycket bra. Det fanns också en liten affär precis vid huset som säljer det mesta utom kött eller fisk.

Vi flög med SAS reguljärt till Aten och hyrde två bilar för att ta oss till Anatoliki Attiki. Vi prövade två midre bolag i form av CarWiz och Goldcar då deras priser var mycket förmånligare och allt detta bokades via Holidayautos inkl. full försäkring. Så här i efterhand så kan det vara värt att satsa på de stora etablerade då kommunikation och transport till hyrbilsfirman strulade en del då vi var försenade från Stockholm och inte landade förrän ett av kontoren hade stängt. Det slutade med att vi fick med oss en bil och några av oss åkte taxi. Den andra bilen hämtade vi dagen efter. När detta var klart så fungerade allt superbra och vi fick mycket fina bilar.

Hemmakvällar med utsikt

Jag kan verkligen rekommendera att titta på att hyra eget ställe via Airbnb, vart i världen ni än ska. Kul att sy ihop sin egen resa och fantastiskt skön att få rå sig själv, laga egen mat de kvällar man vill, sitta på altanen på kvällarna och hänga själva vid poolen.

Se Villa Calypso www.attikahost.gr

Johan Frisch,

Arbetar på Esatto och är tekniskt ansvarig för SilverSociety.se

Snart middag på altanen med utsikt över Medelhavet

Drömmen om Amalfi, drömmen om Italien!

Anne-Catherine fullföljde drömmen och reste på tio dagars semester till underbara Sorrento – här kommer hennes berättelse bara för oss på SilverSociety!

– Sorrento var en gammal dröm för mig – hela Amalfi kusten är Italien för mig – och Sorrento är huvudorten där. Jag gjorde en oförglömlig resa och vill snart åka tillbaka, säger Anne-Catherine glatt.

– Jag reste med flyg till München och bytte där för vidare flyg till Neapel. Därifrån kan man åka både buss och tåg, själv bokade jag en taxi redan hemma. Jag reste ensam och ville ha det klart, men idag vet jag att man lätt kan beställa en taxi på flygplatsen, eller ta bussen.

– Väl framme i Sorrento bodde jag på Villa Elisa i Sorrento, väldigt centralt i den gamla stadsdelen och också nära till havet. Jag fick tips av en bekant som känner till Sorrento väldigt väl och jag blev mer än nöjd med hotellet. Villa Elisa drivs av en italiensk familj och uppfyllda alla mina förväntningar på personligt bemötande i kombination med kvalitet.

Kan man åka charter?

– Ja det kan man. Det finns också flera sajter att surfa på för att hitta boende mm. Till exempel In-Italia.se, men det finns inte direkt några stora kedjor, eller charterhotell. Tripadvisor har såklart också information och tips.

Vad gör man Sorrento?

– Staden är mycket gammal och det var en handelsstad redan på medeltiden. Det finns mycket citronodlingar, man odlar en speciell sorts citroner med extra tjockt skal, som också används för att tillverka Limoncello. Limoncello är en citronlikör som dricks iskall ofta som digestif efter maten.

Färsk buffelmozzarella finns överallt och är en njutning!

– Man åker inte till Sorrento med syfte på sol och bad, även om det naturligtvis också finns.

Men fokus är nog kulturen, de gamla husen, kyrkor med mera. Mycket är från 1200 talet och ännu äldre. Det finns mängder av restauranger, caféer och barer och man äter bra av alla lokala delikatesser. Vad gäller shopping såg jag mycket smycken, både äkta och bijouterier, och självklart finns keramik och målade krukor. Kanske svårt att ta hem krukor och keramik, men många erbjuder frakt hem till Sverige om man får lust att ta med något hem.

Är det lättillgängligt?

– Ja det finns många turistbyråer, och det är lätt att vara turist i Sorrento. Alla man möter är mycket vänliga och visar tillrätta. Inte alla kan engelska men det går bra ändå. Själv besökte jag en marknad utanför Sorrento och jag hade svårt att hitta tillbaka. Med hjälp av två äldre italienska damer som inte alls talade engelska fick jag all hjälp och hittade tillbaka.

Solsäng med tak och en privat omklädningshytt!

– Det finns inga direkta sandstränder, utan man badar och solar på privatägda stränder. Det kostar pengar att få bada där, och badplatserna är byggda som pirer. Det finns solsängar, parasoller och restauranger och man får en privat omklädningshytt. Allt innanför vågbrytarna.

Det låter ju väldigt exklusivt – är det då väldigt dyrt?

– Ja det är dyrt, man kan inte gå till havet att bada gratis. Jag betalade 19,50 euro per dag för en solsäng med tak och en privat omklädningshytt. Jag fick en biljett som sedan gällde hela dagen. Det fanns också service runt omkring, allt var rent och snyggt och man fick hjälpt med parasoller och annat.

– Det var ungefär som i Stockholm vad gäller priser på caféer och restauranger. Förrätt med mozzarella, enklare varmrätt, ett glas vin, vatten, kaffe och en Limoncello som middag kostade cirka 5-600 sek. Inte direkt billigt.

Jag ville göra en utflykt till Capri men alla båtar var inställda den dagen jag skulle åka då det var för hög sjö och blåsigt. Så tyvärr blev det ingen utflykt till Capri för mig den här gången – men desto större anledning att komma tillbaka!

Vesuvius och Pompeji

– Däremot gjorde jag en utflykt till Vesuvius och Pompeji. Först stannade bussen vid Vesuvius och vi fick stiga av och gå upp på vulkanen. I Pompeji hade vi guide och fick veta väldigt mycket om staden och de som bodde där före vulkanutbrottet. Jag rekommenderar verkligen den utflykten som var en heldag med buss.  Om man ska åka dit är en guide verkligen värt pengarna. Jag bokade den här utflykten i Sorrento, der var både enkelt och smidigt. Det fanns mycket mer att göra, till exempel limoncello-provning, buffelmozzarella-provning eller hyra egen chaufför och åka längs Amalfikusten.

Hur var det att resa ensam och som kvinna?

– Jag har rest själv förut så för mig var det ingen större fråga.

– Bland annat hade jag förbokat taxin, jag vill inte hyra bil själv och var inte säker på hur jag skulle ta mig från flygplasten, men idag vet jag att det är väldigt lätt med buss. Då får man också se väldigt mycket på bussresan.

– Det var väldigt lätt att vara ensam som kvinna i Sorrento. Jag fick mycket uppmärksamhet och service, jag kände mig trygg hela tiden. Allt var behagligt och jag hade en fantastisk upplevelse överallt.

Att gå i Sorrento kräver bra skor

– Inne i Sorrento är det inte backigt men för att komma till stranden är det lite brant. Men det finns hiss! Att gå i Sorrento kräver bra skor, det är kullersten överallt, mycket smala gränder, man kan inte mötas på trottoarerna. Jag rekommenderar inte att ta med små barn eller barnbarn. Jag såg nästan inga barn.

– Så ta med bra skor och solhatt. Finskor behövs inte, inte ens på kvällarna. Klädsel var som en vanlig europeisk semesterort.

– Jag reste även till Positano, och där är det verkligen backigt! Har man minsta svårt att gå så kan man hoppa över Positano. Jag åkte båt till Positano och kommunal stadsbuss hem. Det var en upplevelse som jag rekommenderar. Det var slingringa vägar men bra asfalterat och det kändes aldrig otäckt. Båtresan var mer som transport, en liten färja, ingen större upplevelse, bussen var bättre. Den kan man åka efter kusten och kliva av i de små byarna. Bussen mellan Sorrento och Positano tog väl kanske en timme så man hinner gott och väl på en dag.

– Jag reste i juni och man sa till mig att maj och juni är perfekta månader, eller september –oktober. I juli och augusti är det varmare och riktigt mycket folk.

– Mycket i Sorrento handlar om citroner – det finns citronglass, citronchoklad, citronslush och mycket mer. Allt med citron.

– Jag gjorde utflykter varannan dag och solade och läste på piren Leonellis varannan dag.  Jag reser gärna tillbaka!

– Mina tips för andra som vill besöka Amalfikusten och Sorrento är bekväma skor, solhatt och tänk på att ta ut kontanter. Det finns gott om ATM maskiner. Man kan betala med kreditkort men inte alls så vanligt som hemma. Man behöver kontanter helt enkelt.

Länkar – dessa länkar är inte sponsrade utan valda som exempel och inspiration.

https://www.villaelisasorrento.com

http://www.leonellisbeach.com/en/

https://www.in-italia.se

https://www.radron.se/artiklar/mozzarella—en-bufflig-italienare/

https://www.ellematovin.se/3-friska-drinkar-med-limoncello/

 

Mer inom samma ämne…

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Självklart utan kostnad eller bindningstid

Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om vår cookiepolicy här

Cookiepolicy för SilverSociety.se

Målet med vår policy är att skydda din sekretess och personliga integritet och på samma gång se till att vi har tillräckligt med information för att kunna hjälpa dig på bästa sätt.

1.COOKIES

När du besöker en hemsida kommer din dator automatiskt att få en cookie. Cookies är textfiler som identifierar din dator i vår server. Cookies identifierar inte den individuella användaren utan endast datorn. Många hemsidor använder cookies varje gång någon besöker hemsidan för att kunna samla information om antalet besökare. Cookies samlar information om vilka sidor som besökts av datorn och hur länge. Du som användare av datorn har möjlighet att via datorns inställningar acceptera cookies, få ett meddelande när datorn får en cookie eller att inte acceptera cookies. Väljer du att inte acceptera kakor kan det bidra till begränsad funktionalitet. Vi använder cookies ibland för att hjälpa dig att hitta relevanta länkar inom sidan. Vi sparar ingen personlig information från ditt besök.

2. ACCEPTERA ELLER VÄGRA COOKIES

Varje besökare kan själv ange om han eller hon vill acceptera att ta emot cookies eller inte. De flesta webbläsare tar emot cookies automatiskt, men det går att ändra inställningarna så att de inte accepterar dem eller ger besökaren ett val om han eller hon vill acceptera eller inte. Om cookie-funktionen stängs av kommer eventuellt vissa funktioner kunna utnyttjas till fullo.

Stäng