Det är många som drömmer om att äga en vingård i något soligt och varmt område och njuta av lata dagar med besökande vänner tillsammans med god mat och dryck. Självklart skall det vara ekologisk odling, inte bara i köksträdgården, utan alla 20 hektar vingård också, hur svårt kan det vara?
Ju längre jag har jobbat med vin, ju säkrare har jag blivit på att jag aldrig skall äga en vingård. Det är helt enkelt för mycket som kan gå fel. En känd slottsägare i Bordeaux sade såhär; Det är inte svårt att göra en liten förmögenhet på ett vinslott, det var bara att börja med en stor förmögenhet… Ja, vad är det som kan gå fel då? Jo, du kan få vårfrost i vingården som decimerar din skörd, du kan få för mycket regn, som ger röta och mögelangrepp, det finns skadedjur som gärna attackerar en vingård. Allt från osynliga insekter till kaniner och vildsvin. Och till det bakterie- och virussjukdomar, jo jag tackar. Jag känner inte en vinbonde som har en hängmatta. De flesta av problemen går att åtgärda med olika typer av behandlingar, frågan för alla är hur? Konventionellt eller ekologisk är oftast de två uppenbara alternativen, men jag skulle vilja utvidga begreppet ekologiskt till hållbart.
Hållbart – Ett begrepp som vi hör oftare och oftare och som förmodligen blir mer och mer viktigt ju fler vi blir som skall dela på jordens resurser. För att hjälpa konsumenter att välja hållbart, så har det växt fram en mängd olika certifieringsorganisationer som på olika sätt vill kontrollera och godkänna vad som är hållbart. En av de stora utmaningarna med det är det faktum att problemen i olika områden skiljer sig så oerhört mycket från varandra. I Australien och Kalifornien är t ex vattenbrist en av de största utmaningarna för jordbruket. I Sydafrika och Chile är arbetarnas och deras barns utbildning och hälsa en av de största utmaningarna och i Europa är den biologiska mångfalden och utarmningen av jordbruksmarker en av de största utmaningarna. Alla dessa faktorer påverkar hur och vad som faktiskt blir certifierat och jag tänkte komma in på vad som gäller för några av de vanligaste certifieringarna för vin, utan att bli för detaljerat eller teknisk.
EU-lövet och Eco-Cert garanterar att odlingen av druvorna har varit ekologisk, vilket innebär att ingen konstgödsel eller systemiska (penetrerande) bekämpningsmedel har använts i vingården. Vad som sedan görs i vineriet kontrolleras inte. Du kan t ex använda tillsatser eller använda klarningsmedel (äggvita) som inte är ekologiska. Demeter och Biodyvin är medlemsorganisationer för vinproducenter som jobbar Biodynamiskt och som i grunden har ett Eco-Cert, men har valt att gå några steg längre i sitt ekologiska arbete. De följer Maria Thuns så- och skördekalender, naturliga infusioner att spraya med, ingen industriell jäst och minimalt med svavel. När det kommer till alla olika former för Sustainability, som just betyder hållbarhet, så är det många andra parametrar som beaktas. När det gäller själva odlingen så är man mer tillåtande och i USA är det t ex tillåtet att använda Roundup i vingården, men man mäter t ex diesel och energianvändning, samt att förpackningar som flaskor, etiketter och kartonger görs av återvunnet material. Hur man använder vatten är också av stor vikt. Gemensamt för alla certifieringar är att de vill begränsa den negativa miljöpåverkan från vinindustrin så mycket som möjligt, utan att behöva sitta och vakta i vingårdarna dygnet runt.
Allt väl och bra tycker de flesta, men skeptiker lägger ner mycket tid och möda på att hitta brister i de olika certifieringarna och många av er har säkert fått med er diskussionerna kring användningen av fossila drivmedel, koppar och svavel i ekologiska viner. Argumenten bygger mycket på att de icke-penetrerande medel som används vid ekologisk odling regnar bort och man då måste ut i vingården med traktor och spraya igen och igen. Det är så klart sant, men de flesta av jordens vinområden är relativt torra och därför rätt lämpade för den sortens skyddsmedel. När det kommer till användningen av kopparsulfat som används vid ekologisk vinodling så är det så klart inte bra, då koppar ackumuleras i jordmånen. Gränsvärden finns, men det kan ju diskuteras om nivån är rätt. Helt klart är att det används mindre koppar i ekologiska vingårdar än i konventionella.
Min personliga åsikt och erfarenhet är att viner med någon sorts hållbarhetsmärkning är ett bättre miljöval en konventionellt tillverkade viner.
Med det sagt så vill jag också uppmärksamma alla vinproducenter som jobbar hållbart, men inte är certifierade av olika anledningar. Ofta mindre familjeägda vingårdar som har gått i arv i generationer. När jag besökte vinproducenter för 15-20 år sedan så fick man ofta höra berättelsen om hur vingården hade gått i arv från far till son i ex antal generationer. Nu är det allt vanligare att få höra historien om hur den nuvarande ägaren lånar och förvaltar vingården för sina barn. En ny mentalitet som helt bygger på hållbarhet, där man inte ser sig själv som det sista ledet i en kedja.
Ser vi till Systembolagets försäljning så är det en tydlig och relativt långvarig trend, att försäljningen av ekologiska produkter ökar. Mellan 2017 och 2018 var den totala ökningen av vinförsäljningen ca. 5%. I samma period var försäljningsökningen av ekologiska produkter 9%. För att viner på Systembolaget skall klassas som ekologiska så måste de vara certifierade.
Ser man till vem som i första hand väljer ekologiska viner (och andra livsmedel för den delen) så är det våra barn och deras barn. Vår generation lägger större vikt vid kvalité och prisvärde om det kan kännas som en tröst.
Hur ser då framtiden ut för ekologisk vinodling? Rätt bra kan vi konstatera, och det är flera faktorer som samverkar för det. En ny generations vinodlare som växte upp under 70 och 80-talet har tagit över och de har sätt hur den biologiska mångfalden har påverkats av det konventionella jordbruket på den tiden. Nu när de själva har möjlighet att påverka, så är det väldigt många som gör det. Vi har klimatpåverkan, där fossilfritt, återvinna och spara är nyckelord som passar väl ihop med det ekologiska tänket. Det viktigaste är dock konsumenterna. Millenniegenerationen kommer helt enkelt inte att vilja köpa konventionella viner i någon större utsträckning. När de blir den viktigaste målgruppen för vin, så kommer hållbarhet att bli än viktigare för försäljningen.
Tänkte avsluta den här andra lilla krönikan med några tips från Systembolagets sortiment av ekologiska viner från lite olika ursprungsområden.
88232 Am Berg Grüner Veltliner 2018, Weingut Bernard Ott, Wagram kr. 185:-
Pigg doft av persikor, päron, melon och vita blommor. Livligt, friskt vin med lätt rondör och ren fin eftersmak. Servera till sparris, vårprimörer, fisk och skaldjursrätter. Allt från vinkokta musslor via crabcakes och friterad fisk med uttrycksfulla såser.
92135 Les Elements Pinot Gris 2016, Domaine Bott-Geyl, Alsace kr. 199:-
Druvig smak med aningens sötma, inslag av gula plommon, äpplen, apelsinblommor, nätmelon, mandarin och kryddor. Din bästa vän till kryddiga asiatiska rätter eller kittostar som Münster och Reblochon.
95965 Château de Nages Vieilles Vignes 2016, Costières de Nimes, Rhône kr. 155:-
Nyanserad, kryddig smak med inslag av fat, björnbär, svartpeppar, katrinplommon, lagerblad, lavendel, hallon och lakrits. En av sommarens absoluta favoriter till det grillade nötköttet.
Mer inom samma ämne…
