Underbara Amelia Adamo och Lotta Byqvist har skrivit en bok om att vandra – Njutvandra! Smaka på ordet Njutvandra – en hyllning till naturen, livet och njutningen. Boken beskiver vandringar både utomlands och i Sverige. Alla med fokus på hela upplevelsen – vandringen, maten, sällskapet och den bekväma sömnen.
Lotta Byqvist och Amelia Adamo – vandrar och njuter
Boken heter Vandra och Njut och är en inspirerande bok. Amelia beskriver hur hon fann vandringen genom att bilda en vandringsgrupp. Hon delar också sina erfarenheter från att umgås i en större grupp under en vandring och ger tips m vad man ska tänka på. Hon vandrar också ofta med guide och har en 10-punktslista över vad hon vill att vandringen skall innehålla – bland annat god mat, som någon annan lagar, och skön temperatur i luften. Inga spritkök i sikte här. Hela upplevelsen är viktig men såväl natur som kultur på vandringen.
Lotta gjorde sitt uppvaknande en dag på ett köpcentrum i Stockholm. Hon upptäckte att hon inte levde det liv hon ville – hon ville bort från storstan och till en plats där man kan andas. Så hon och maken gjorde slag i saken, sålde lägenheten och flyttade till Åre. Idag är hon efter tio år i Åre tillbaka i Stockholm, men återvänder till fjällen så ofta hon kan. Lotta vill inte heller tälta utan skriver som härliga fjällstationer med hyrda lakan, frukost och bastu.
Tillsammans har Amelia och Lotta skrivit en bok full av tips och förslag på vandringar. Lotta älskar Jämtland och Amelia tar oss med till Italien och Portugal. Däremellan ryms också Gotland och Höga Kusten. Båda två kombinerar naturupplevelserna med riktigt härlig njutning.
Naturen har en läkande kraft
Naturen har en läkande kraft – och det vi alla och i nutidens hälsotrend har vandring blivit alltmer populärt. Men med en skillnad från förr – alltfler vill ha en skön säng att krypa ned i och en god middag efter en dag i naturen. Boken beskriver verkligen vandringen som en njutning – och inte en kamp uppför branta berg och utmaningar i oländig terräng.
I boken finns också återblickar till vårt tidigare vandrande i Sverige, redan 1935 fans det 187 vandrarhem i landet. Dessutom finns berättelser och referenser till rent vetenskapliga bevis för nyttan av vandring och promenader. Boken ger också tips på förberedelser med mat och träning för att vara i god form till vandringen, men det är inget kämpa-kämpa schema, utan vanliga genomförbara och enkla saker som beskrivs. Självklart pratar de också om utrustningen och vikten av bra kläder
Bäst av allt är kanske de konkreta förslagen och beskrivningen av olika vandringsleder med både angivande av längd och svårighetsgrad. Så mycket inspiration! Det här vill man verkligen prova på.
Boken Vandra och Njut kom ut i oktober 2018 på Lava förlag och finns där böcker säljs.
Vi blir lyckliga och friska av att vara snälla, tacksamma och generösa. På senare år har forskningen inom de medicinska och psykologiska vetenskaperna visat att tacksamhet och, den andra sidan av myntet, generositet är kraftfulla egenskaper för att vi ska må bra både i kropp och själ.
Och bäst av all – vi har makten i våra egna händer! Vår vilja – intention – kickar igång processer i hjärnan som sätter tåget i rullning.
Snällheten – vi föds goda! – har varit en förutsättning för vår överlevnad individuellt och kollektivt och är djupt impregnerad i vår arvsmassa. Förmågan att kunna samarbeta och att känna empati och medkänsla har varit avgörande för att bli accepterad av gruppen.
Kärleksfull vänlighet är mycket mer verkningsfullt än den Machiavelliska synen på samverkan och ledarskap. Att ”ensam är stark” är en myt. Det var faktiskt inte Darwin som myntade begreppet ”survival of the fittest”. Den tolkningen gjordes i helt andra och mörkare syften som vi inte ska gå in på här. En mer rättvis tolkning som Darwin nog gärna hade skrivit under på är ”survival of the kindest”. Enligt Darwin är den sociala instinkten och modersinstinkten starkast av alla instinkter och att samhällen med mer sympatiska individer får friskare och starkare avkommor.
Romantiskt dravel eller vad?
Det finns över 1000 studier i den stora amerikanska forskningsdatabasen PubMed på temat och takten ökar exponentiellt. Så låt oss konstatera att detta är vetenskap! Det som händer inom oss är att vi triggar igång läkande och balanserande processer. Nervsystem, signalsubstanser, hormoner och hjärnvågor i ett härligt symfoniskt samspel.
Studierna visar att vi blir lyckligare, får bättre fysisk hälsa, bli mer optimistiska, uppnår lättare våra mål och känner minskad ångest och depression.
Det är till och med så att i FNs årliga World Happiness Report är generositet en av de sex parametrar som ingår i det index som rangordnar världens länder.
Lyckobrygden
Här kommer en kort beskrivning av våra feel-good hormoner och hur vi stimulerar dom. Det är framförallt fyra hormoner som samspelar i vår lyckobrygd.
Endorfiner
Naturens smärtlindrare men endorfiner ökar också vår koncentrationsförmåga och får oss på bättre humör. Utöver smärta är den andra stora endorfin-boostern fysisk träning.
Serotonin
Gör oss lugna och fridfulla. Reglerar vårt humör och vår sömncykel. Serotonin är starkt kopplat till vår tarmflora därför är kosten viktig likaså solljus, glada tankar och fysisk träning. Exempel på födoämnen och kosttillskott som antas höja serotoninhalten är bland annat B vitamin (B6, B12), mörk choklad, havre, bovete, spirulina, kikärtor, torkade dadlar, pumpa- och solrosfrön bara för att nämna några. Trädgårdarbete har också visat sig verksamt genom små serotoninhöjande microber som finns i myllan
Dopamin
Dopamin är vårt belöningshormon och stärker vår motivation och drivkraft. Det är ett uppiggande hormon till skillnad från det lugnande serotoninet. Dopaminets mörka sidor är dess kraft i beroendesituationer. Men här belyser vi de positiva sidorna så som naturen har tänkt att det ska funka. Vi kan trigga vårt dopamin genom att agera på ett positivt sätt. Exempelvis genom att visa vänlighet och generositet mot andra. All sorts njutning utlöser dopamin, att lyssna på musik till exempel. Att njuta balanserat och hälsosamt blir tricket. Så dopaminkickarna inte drar iväg med oss åt fel håll.
Oxytocin
Här är myllan nära relationer, kärleksfull beröring och vänliga röstlägen. Det kallas ofta för kärlekshormonet och stimulerar även serotonin och dopamin. Oxytocinet lugnar och tröstar. Skapat av naturen för att ge oss förmågan och behovet att söka kärlek och trygghet. Ta hand om våra hjälplösa små avkommor, fortplanta oss, ”bonda” och känna empati och medkänsla med andra människor. Generositet och uppmuntran till andra är också en kraftfull trigger och att gråta istället för att ”bita ihop” och trycka undan svåra känslor.
Vår egen lyckas smed
Allt detta sammantaget minskar stressen och dess slitningar. Vi tar oss från hotsystemet (fäkta & fly) till våra andra inneboende instinkter; trygghetssystemet, belöningssystemet och vårt lugn-och-ro-system.
Oavsett ödets nycker i livet så kan vi alltså påverka vårt välmående genom att välja förhållningssätt till verkligheten, välja livsstil och odla relationer till andra människor.
Positivt tänkande kan tränas upp. Likaså medkänsla, generositet och tacksamhet. Vår hjärna är formbar. Daglig träning av hjärnan skapar nya tankebanor som blir bredare och bredare tills de blir mentala vanor. Inom neurovetenskapen använder man ofta denna fras.
Eftersom vår hjärna har en så kallad negativ partiskhetsom en del att vår överlevnadsinstinkt (skannar helst efter hot för säkerhetsskull) så behöver vi jobba lite extra för att det positiva ska smälta in i oss. Det lär ta cirka 20 sekunder innan en positiv upplevelse når vårt långtidsminne och givetvis en nanosekund för en negativ händelse.
10 vardagstips att träna på
Formulera ett par positiva affirmationer och/eller vänliga fraser som du upprepar inom dig dagligen.
Visa vänlighet till främmande människor varje dag. Le och hälsa på busschauffören eller säga något snällt till kassörskan på ICA
Kramas varje dag med dig själv och någon annan. Helst både och.
Börja varje morgon med ett tack till livet och ännu en dag.
Avsluta varje dag med att notera fem saker du är tacksam över. Vi tar så mycket förgivet.
Hjälp någon som behöver hjälp – en vän, kollega, grannen, en främmande människa som passerar i din väg. Leta och finn.
Att finna ett nytt intresse är jättekul! Att cykla är lätt och tillgängligt för alla, frihet och enkelhet. Inga tider ska bokas eller passas, man kör när man vill. Skönt att vara utomhus och härligt att cykla i naturen.
Det började egentligen med vanliga cyklar såklart. Vi började cykla på Bjärehalvön och fortsatte efter semestern hemma i Stockholm. Inga långa sträckor men härliga utflykter med kaffekorg, kanske 2,5 mil som mest.
Så vid nyår hörde jag ett ”ringa-in” program på radio. Frågan var vad som varit bäst under 2017. En kvinna ringde in och berättade att hon hade cyklat Cykelvasan Öppet spår med sin pappa som var 83 år och själv var hon runt 50 år. Det visade sig att pappan hade kört klassiska vasaloppet på skidor i typ 50 år så han var ju rejält vältränad, men kvinnan själv verkade mer nybörjare. När jag hörde detta tänkte jag att min man och jag tillsammans kunde ha detta som mål för sommaren 2018. Sajt och gjort – vi anmälde oss direkt!
Så var det dags att konstatera att vi behövde nya cyklar – Mountainbikes (MTB). Vi började kolla av marknaden och fann en uppsjö av alternativ. Slutligen valde vi Scott Aspect 900 då denna modell är lite ”snällare”, kanske mer för nybörjare då man sitter lite mer upprätt än på de flesta racingcyklar. Vi hittade en modell från 2017 på rea och köpte dem för 10500 sek/st (ord pris 14900 sek). En investering i vårt nyfunna intresse.
Så behövde vi ju hjälmar också, och lade till för stöd, framlampa, bakreflex och ringklocka. Vi cyklar ofta där det rör sig mycket folk så ringklocka har visat sig väldigt bra. Så la vi också till för stänkskärmar…men det känns som vi är ensamma om att ha på en MTB. Troligen inte så coolt…
Vi började cykla lite kortare sträckor på 8-10 km för att lära känna cyklarna och de 22 växlarna. Det var dock väldigt enkelt så snart var vi uppe runt 2-2,5 mil vid varje utflykt. När vi jobbade blev det bara på helgerna vi kom ut så långt, vissa kvällar i veckan tog vi en vända på bara 30-40 minuter. Det är också viktigt med återhämtning är man börjar med någon ny motion, och varken jag eller min man är speciellt vältränad. Därmed beslutade vi att inte cykla oftare än varannan dag.
Mjukare sadlar, mindre ont i rumpan
Vad gäller utrustning har vi nu också bytt ut sadlarna på vår cyklar mot lite mjukare och sittvänliga versioner. De sadlar som sitter på cyklarna från början är verkligen jättehårda – väl värt att investera i en mjukare och vänligare version. I cykelbutikerna finns en ”sittbräda” som mäter sittknölarnas placering på varje enskild rumpa – prova den och köp sedan en sadel med rätt mått!
Så kom semestern och vi ökade på cyklingen till först tre mil och sedan provade vi fem mil. Vi cyklade till exempel Kattegattleden 25 km och vände sedan tillbaka. Vår sträcka gick förbi bland annat Skummeslövsstrand och Mellbystrand – fantastiska vyer över havet och underbar natur. Även Tönnersa och Gullbrännans naturreservat finns på den här sträckan mot Halmstad. Kattegattleden är verkligen helt underbar och väldigt fint underhållen . VI har alltid med vatten och stannar ibland för en glass eller energipåfyllnad när vi cyklar långt, i vårt fall fem mil eller mer.
Vi hade även en lite olycka och körde omkull i skogen. Det var otäckt men gick bra. Efter det vilade vi några dagar.
Nu har vi också köpt till handskar vilket är skönt när man cyklar längre sträckor. Jag har också cykelbyxor med vaddering, det tar några vändor innan man slutar få ont i rumpan. Dock har det inte varit något stort problem efter att vi köpte nya sadlar. Dessutom har jag en liten väska på ramen fram som jag lägger mobiltelefonen i. Där har jag en app som heter Runkeeper och med den håller vi koll på avstånd och hastighet. Det är riktigt roligt! I den väskan får jag också med kreditkort och småsaker ( som läppstift :)).
Efter några turer med Runkeeper märker jag att telefonen laddar ur – den orkar inte fem mil med appen påslagen. Så nu har jag köpt en mobil laddare, en så kallad Powerbank, som man laddar upp hemma och sedan kan ladda upp telefonen med under färd. Även den får plats i den lilla väskan. Vi har även små väskor under sadeln för regnjackor. Det har ju inte behövts i år men man vet ju aldrig… och vädret är ju unikt just i år.
Vi har fortsatte att cykla varannan dag under semestern. Vi ökar på sträckorna och även farten allteftersom. Målet är att cykla minst åtta mil innan vi vänder hem och antar utmaningen att cykla Cykelvasan Öppet spår den 10 augusti.
Så tog vi sats och cyklade sju mil en dag – från Båstad till Halmstad via Kattegattleden. Det gick väldigt bra och var otroligt vackert. Vi passerade pittoreska Laxvik och sedan gick färden genom jordbrukslandskapet fram till Halmstad. Vi stannade vid infarten och åt lunch på Hallarna. Sedan vände vi hemåt och jag fick nytta av min telefonladdare som fungerade utmärkt. Det blev en härlig tur och vi var mindre trötta än förväntat. Inga skavsår eller träningsvärk dagen efter.
Jag har dock märkt att jag lätt får ont mellan skulderbladen och fick tipset att korta av styret. Styrena på BMX cyklar är ganska breda. Sagt och gjort – vi fick hjälp på Sportson i Väla Centrum utanför Helsingborg. De kortade av mitt styre med 2 cm i varje ända, pris 150 sek. Kändes omedelbart bättre.
Så var det då dags att cykla Cykelvasan – 94 km på cykel i Fädrens Spår
Två dagar före loppet åkte vi upp till Sälen för att ha god tid på plats. Vi kom upp på onsdagseftermiddagen och bodde på Gammelgården i Sälen. OBS – det är väldigt hårt bokat i Sälen under Cykelvasan så kom ihåg att boka boende i tid!! På torsdagen orienterade vi oss om hur man kommer till starten, hämtade våra nummerlappar, chip och intruktioner och tittade runt. Köpte även lite Ormsalva (liniment) i förebyggande syfte. Vi hann med en kort cykeltur också.
På fredagsmorgonen var det dags och vi startade med en rejäl frukost. Vår starttid var kl 11,10 och den hade vi fått efter vi anmält att vi trodde vi skulle cykla på cirka sex timmar. Snabbast tid var tre timmar så vi låg ju inte i täten precis 🙂 !
Vi åkte ned med egen bil till starten och det var väldigt välordnat med funktionärer och bilplatser. Inga som helst problem. Så stod vi till slut i startfållan – jag som aldrig gjort en sporttävling i hela mitt vuxna liv! Det var verkligen jättekul!
Så gick starten och vi trampade iväg. Vi hade fått rådet att ta det lugnt i början och det gjorde vi. Första etappen var 9 km och vi hade beslutat att fokusera på varje etapp och inte på målet 94 km senare. I spåret finns skyltar med hur många kilometer man har kvar hela tiden – så man vet ju det i alla fall. Behöver inte fundera så mycket så vårt fokus var varje etapp. Vid den första stationen i Smågan erbjöds energi dryck, toaletter och möjlighet att duscha av cykeln. Det behövs löpande då grus och smut annars fastnar i bromsar och växlar. Vi klarade lätt av sträckan och tog tillfället att få lite dryck och ny energi. Så iväg igen!
Så följde samma taktik hela vägen – vi fokuserade på varje delsträcka och den längsta sträckan är 16 kilometer. Vid de olika stationerna fanns vasaloppsbullar, blåbärssoppa, vatten, energidryck och saltgurka (för att fylla på salt som man tappar när man svettas). Vi träffade så glada och vänliga funktionärer som också gav glada tillrop! En riktig folkfest!
Vi hade också med oss några energi-bars på vägen men åt inte så mycket. Vatten var såklart helt nödvändigt att dricka löpande och ofta. Det var ett minst sagt kämpigt lopp, terrängen var varierad men ofta väldigt stenig vilket inte är så kul att cykla på. Vår taktik att fokusera på varje delsträcka höll hela vägen tycker vi.
Lärdomar är att vi fick extra kämpigt med uppförsbackarna för att vi hade för dålig teknik med att ha rätt växel på plats. Det behöver vi absolut träna på, de som var mer kunniga ”flög” över backarna med full fart upp och sedan rätt växel på plats. Vidare hade vi alltför trevligt vid stationerna och tillät oss för långa stopp. Det tappade vi mycket tid på men för oss var det här en kul grej och vi fokuserade inte alls på sluttiden. Däremot skulle jag vara lite mer strikt med pauserna om jag gör om det.
Väl i mål delades medaljerna ut – en kul souvenir! Från målet i Mora åkte vi buss tillbaka till starten i Sälen. Cyklarna lastades separat. Vi hade skickat ned ombyteskläder i en väska märkt med startnummer som vi nu kunde hämta upp. Vi duschade inte på plats utan tog oss tillbaka till hotellet för sen middag och vila.
Sammanfattningen är att det var jättekul att delta i Cykelvasan Öppet Spår och att organisationen är fantastisk. Lärdomarna ta vi med oss, och hoppas kunna göra om loppet nästa år – mer förberedda och med stor entusiasm.
Följande länkar lämnas som inspiration och är inte sponsrade
Kan man verkligen cykla 94 kilometer som motionär och tycka det är kul? Kan man börja vid 57 respektive 66 års ålder? Jajamen!
Jag lyssnade på radio en dag i köket och hörde en kvinna som berättade om en häftig upplevelse hon haft under 2017. Hon hade cyklat Cykelvasan Öppet spår med sin pappa! Hon var lite över 50 och jag tror pappan var över 80 år! Min man och jag började cykla lite på sommaren för två år sedan och tyckte verkligen det var toppen. Nu fick jag en ny idé! Jag pratade med maken och vi beslutade att anmäla oss och skaffa nya cyklar – Mountainbikes! Sagt och gjort. Vi är anmälda till årets Cykelvasan Öppet Spår och vi har köpt varsin Mountainbike. Vi har nu börjat träna och cyklar runt på våra nya cyklar och njuter i fulla drag. Så kul!
94 kilometer i Fädrens Spår
Så var det då dags att cykla Cykelvasan – 94 km på cykel i Fädrens Spår.
Två dagar före loppet åket vi upp till Sälen för att ha god tid på plats. Vi kom upp på onsdagseftermiddagen och bodde på Gammelgården i Sälen.OBS – det är väldigt hårt bokat i Sälen under Cykelvasan så kom ihåg att boka boende i tid!! På torsdagen orienterade vi oss om hur man kommer till starten, hämtade våra nummerlappar, chip och intruktioner och tittade runt. Köpte även lite Ormsalva (liniment) i förebyggande syfte. Vi hann med en kort cykeltur också.
På fredagsmorgonen var det dags och vi startade med en rejäl frukost. Vår starttid var kl 11,10 och den hade vi fått efter vi anmält att vi trodde vi skulle cykla på cirka sex timmar. Snabbast tid var tre timmar så vi låg ju inte i täten precis :).
Vi åkte ned med egen bil till starten och det var väldigt välordnat med funktionärer och bilplatser. Inga som helst problem. Så stod vi till slut i startfållan – jag som aldrig gjort en sporttävling i hela mitt vuxna liv! Det var verkligen jättekul!
Så gick starten och vi trampade iväg. Vi hade fått rådet att ta det lugnt i början och det gjorde vi. Första etappen var 9 km och vi hade beslutat att fokusera på varje etapp och inte på målet 94 km senare. I spåret finns skyltar med hur många kilometer man har kvar hela tiden – så man vet ju det i alla fall. Behöver inte fundera så mycket så vårt fokus var varje etapp. Vid den första stationen i Smågan erbjöds energi dryck, toaletter och möjlighet att duscha av cykeln. Det behövs löpande då grus och smut annars fastnar i bromsar och växlar. Vi klarade lätt av sträckan och tog tillfället att få lite dryck och ny energi. Så iväg igen!
Så följde samma taktik hela vägen – vi fokuserade på varje delsträcka och den längsta sträckan är 16 kilometer. Vid de olika stationerna fanns vasaloppsbullar, blåbärssoppa, vatten, energidryck och saltgurka (för att fylla på salt som man tappar när man svettas). Vi träffade så glada och vänliga funktionärer som också gav glada tillrop! En riktig folkfest!
Vi hade också med oss några energi-bars på vägen men åt inte så mycket. Vatten var såklart helt nödvändigt att dricka löpande och ofta. Det var ett minst sagt kämpigt lopp, terrängen var varierad men ofta väldigt stenig vilket inte är så kul att cykla på. Vår taktik att fokusera på varje delsträcka höll hela vägen tycker vi.
Kämpigt med uppförsbackarna…
Lärdomar är att vi fick extra kämpigt med uppförsbackarna för att vi hade för dålig teknik med att ha rätt växel på plats. Det behöver vi absolut träna på, de som var mer kunniga ”flög” över backarna med full fart upp och sedan rätt växel på plats. Vidare hade vi alltför trevligt vid stationerna och tillät oss för långa stopp. Det tappade vi mycket tid på men för oss var det här en kul grej och vi fokuserade inte alls på sluttiden. Däremot skulle jag vara lite mer strikt med pauserna om jag gör om det.
Väl i mål delades medaljerna ut – en kul souvenir! Från målet i Mora åkte vi buss tillbaka till starten i Sälen. Cyklarna lastades separat. Vi hade skickat ned ombyteskläder i en väska märkt med startnummer som vi nu kunde hämta upp. Vi duschade inte på plats utan tog oss tillbaka till hotellet för sen middag och vila.
Sammanfattningen är att det var jättekul att delta i Cykelvasan Öppet Spår och att organisationen är fantastisk. Lärdomarna tar vi med oss, och hoppas kunna göra om loppet nästa år – mer förberedda och med stor entusiasm.
Följande länkar lämnas som inspiration och är inte sponsrade:
Målet med vår policy är att skydda din sekretess och personliga integritet och på samma gång se till att vi har tillräckligt med information för att kunna hjälpa dig på bästa sätt.
1.COOKIES
När du besöker en hemsida kommer din dator automatiskt att få en cookie. Cookies är textfiler som identifierar din dator i vår server. Cookies identifierar inte den individuella användaren utan endast datorn. Många hemsidor använder cookies varje gång någon besöker hemsidan för att kunna samla information om antalet besökare. Cookies samlar information om vilka sidor som besökts av datorn och hur länge. Du som användare av datorn har möjlighet att via datorns inställningar acceptera cookies, få ett meddelande när datorn får en cookie eller att inte acceptera cookies. Väljer du att inte acceptera kakor kan det bidra till begränsad funktionalitet. Vi använder cookies ibland för att hjälpa dig att hitta relevanta länkar inom sidan. Vi sparar ingen personlig information från ditt besök.
2. ACCEPTERA ELLER VÄGRA COOKIES
Varje besökare kan själv ange om han eller hon vill acceptera att ta emot cookies eller inte. De flesta webbläsare tar emot cookies automatiskt, men det går att ändra inställningarna så att de inte accepterar dem eller ger besökaren ett val om han eller hon vill acceptera eller inte. Om cookie-funktionen stängs av kommer eventuellt vissa funktioner kunna utnyttjas till fullo.
Lärdomar är att vi fick extra kämpigt med uppförsbackarna för att vi hade för dålig teknik med att ha rätt växel på plats. Det behöver vi absolut träna på, de som var mer kunniga ”flög” över backarna med full fart upp och sedan rätt växel på plats. Vidare hade vi alltför trevligt vid stationerna och tillät oss för långa stopp. Det tappade vi mycket tid på men för oss var det här en kul grej och vi fokuserade inte alls på sluttiden. Däremot skulle jag vara lite mer strikt med pauserna om jag gör om det.