Julafton var en ovanligt tuff dag för aktiesparare. Då rasade börserna i USA med 2,5 procent. Det var dessutom åttonde dagen i rad. Det händer inte ofta. Senast var i början på oktober 2008, mitt under finanskraschen och en månad efter kollapsen i storbanken Lehman Brothers. Det sammanlagda fallet under de åtta dagarna var 11 procent. Inte heller det inträffat särskilt ofta. Senast var 2011, mitt under den första Greklandskrisen. Det som inträffade kring jul var alltså ganska unikt.
Unikt var det också att de amerikanska börserna på ett kvartal, på självaste julafton hade tappat precis 20 procent under ett kvartal. Senast det begav sig var också under finanskraschen, fjärde kvartalet 2008. Då var det totalt kaos och börsen gick ner hela 41 procent. Dessförinnan får vi gå tillbaka till sommaren 2002 för att hitta ett kvartalsfall på 20 procent. Då var det spekulationer om att USA skulle starta ett krig mot Irak som fick aktieplacerarna att fly. Kriget var ju en hämnd- och upprensningsaktion efter terrordåden den 11 september året innan, som också skapade dramatiska kursfall. Efter terrordåden gick USA-börsen ner med 22 procent.
I Sverige hann vi inte ens reagera under julen. Kursraset på julafton följdes av en fantastisk uppgång på Annandagen och då hade börsen i Stockholm stängt. Uppgången var på hela fem procent, vilket också är unikt. Går vi tillbaka till 1980 och räknar fram hur många dagsuppgångar i USA som slutat på plus fem procent, får jag fram 17 stycken. Med tanke på att det finns 9881 börsdagar sedan 1980, är alltså sannolikheten bara 0,2 procent. Försumbart. Det goda för aktiesparare är att en börsvändning ofta sker just kraftfullt. Dramatiska nedgångar ger normalt även kraftfulla uppgångar. Det är en fråga om energi. Därför signalerade det kraftiga dagsrallyt på Annandagen att botten kan vara nådd. När väl Stockholmsbörsen öppnade fick vi därmed ingen börskrasch, utan ett rally. Något kaos bröt aldrig ut, utan vi firade oss igenom hela dramatiken. Skönt med jul.
Nu har kurserna i USA gått upp med 13 procent. Är faran över? För att vi skall bli lite mer säkra måste vi också granska hur börskurserna förhåller sig till börsbolagens vinster. Detta kallas för p/e-tal. Är detta nyckeltal högt är förväntningarna på bolagen höga, och vice versa. Om förväntningarna är höga är risken för besvikelser stora. Så vad är förväntningarna? Granskar vi p/e-talet sedan 1985 kan konstateras att börsvärdet i USA normalt ligger på 12-15 gånger vinsten, men det är vanligare att nivån ligger över 15, än under 12. I oktober förra året, när kurserna toppade låg värderingen ungefär tio procent högre än det högsta intervallet. Det första som hände när kurserna vände ner var därför att kurserna snabbt rasade till ett p/e-tal på 15. Därefter gick de i sidled i några veckor, för att sedan rasa med ytterligare tio procent. Då låg värderingen något under mitten av intervallet. Då vände börsen med den kraftiga uppstudsen på fem procent.
Och vad blir slutsatsen? Ganska positiv, faktiskt. I skrivande stund har börskurserna gått upp 13 procent från botten. Det känns bra. Värderingen ligger därtill fortfarande under det övre intervallet på 15 gånger vinsten. Det bygger under en mer långsiktig vändning. Dessvärre har det här ganska liten betydelse, jämfört med USA:s president. Om han väljer att eskalera handelskriget med Kina är det viktigare information än alla nyckeltal i världen. Därför är det viktigt att försöka tolka de signaler presidenten skickar ut under förhandlingarna. Om han ökar tullarna och låter ännu fler varor omfattas av handelskriget, då kommer denna analys att ha varit alldeles för optimistisk.
Peter Malmqvist
Chef Analysguiden, Aktiespararna
23 januari 2019
Mer inom samma ämne…
