Vi blir lyckliga och friska av att vara snälla, tacksamma och generösa. På senare år har forskningen inom de medicinska och psykologiska vetenskaperna visat att tacksamhet och, den andra sidan av myntet, generositet är kraftfulla egenskaper för att vi ska må bra både i kropp och själ.
Och bäst av all – vi har makten i våra egna händer! Vår vilja – intention – kickar igång processer i hjärnan som sätter tåget i rullning.
Snällheten – vi föds goda! – har varit en förutsättning för vår överlevnad individuellt och kollektivt och är djupt impregnerad i vår arvsmassa. Förmågan att kunna samarbeta och att känna empati och medkänsla har varit avgörande för att bli accepterad av gruppen.
Kärleksfull vänlighet är mycket mer verkningsfullt än den Machiavelliska synen på samverkan och ledarskap. Att ”ensam är stark” är en myt. Det var faktiskt inte Darwin som myntade begreppet ”survival of the fittest”. Den tolkningen gjordes i helt andra och mörkare syften som vi inte ska gå in på här. En mer rättvis tolkning som Darwin nog gärna hade skrivit under på är ”survival of the kindest”. Enligt Darwin är den sociala instinkten och modersinstinkten starkast av alla instinkter och att samhällen med mer sympatiska individer får friskare och starkare avkommor.
Romantiskt dravel eller vad?
Det finns över 1000 studier i den stora amerikanska forskningsdatabasen PubMed på temat och takten ökar exponentiellt. Så låt oss konstatera att detta är vetenskap! Det som händer inom oss är att vi triggar igång läkande och balanserande processer. Nervsystem, signalsubstanser, hormoner och hjärnvågor i ett härligt symfoniskt samspel.
Studierna visar att vi blir lyckligare, får bättre fysisk hälsa, bli mer optimistiska, uppnår lättare våra mål och känner minskad ångest och depression.
Det är till och med så att i FNs årliga World Happiness Report är generositet en av de sex parametrar som ingår i det index som rangordnar världens länder.
Lyckobrygden
Här kommer en kort beskrivning av våra feel-good hormoner och hur vi stimulerar dom. Det är framförallt fyra hormoner som samspelar i vår lyckobrygd.
Endorfiner
Naturens smärtlindrare men endorfiner ökar också vår koncentrationsförmåga och får oss på bättre humör. Utöver smärta är den andra stora endorfin-boostern fysisk träning.
Serotonin
Gör oss lugna och fridfulla. Reglerar vårt humör och vår sömncykel. Serotonin är starkt kopplat till vår tarmflora därför är kosten viktig likaså solljus, glada tankar och fysisk träning. Exempel på födoämnen och kosttillskott som antas höja serotoninhalten är bland annat B vitamin (B6, B12), mörk choklad, havre, bovete, spirulina, kikärtor, torkade dadlar, pumpa- och solrosfrön bara för att nämna några. Trädgårdarbete har också visat sig verksamt genom små serotoninhöjande microber som finns i myllan
Dopamin
Dopamin är vårt belöningshormon och stärker vår motivation och drivkraft. Det är ett uppiggande hormon till skillnad från det lugnande serotoninet. Dopaminets mörka sidor är dess kraft i beroendesituationer. Men här belyser vi de positiva sidorna så som naturen har tänkt att det ska funka. Vi kan trigga vårt dopamin genom att agera på ett positivt sätt. Exempelvis genom att visa vänlighet och generositet mot andra. All sorts njutning utlöser dopamin, att lyssna på musik till exempel. Att njuta balanserat och hälsosamt blir tricket. Så dopaminkickarna inte drar iväg med oss åt fel håll.
Oxytocin
Här är myllan nära relationer, kärleksfull beröring och vänliga röstlägen. Det kallas ofta för kärlekshormonet och stimulerar även serotonin och dopamin. Oxytocinet lugnar och tröstar. Skapat av naturen för att ge oss förmågan och behovet att söka kärlek och trygghet. Ta hand om våra hjälplösa små avkommor, fortplanta oss, ”bonda” och känna empati och medkänsla med andra människor. Generositet och uppmuntran till andra är också en kraftfull trigger och att gråta istället för att ”bita ihop” och trycka undan svåra känslor.
Vår egen lyckas smed
Allt detta sammantaget minskar stressen och dess slitningar. Vi tar oss från hotsystemet (fäkta & fly) till våra andra inneboende instinkter; trygghetssystemet, belöningssystemet och vårt lugn-och-ro-system.
Oavsett ödets nycker i livet så kan vi alltså påverka vårt välmående genom att välja förhållningssätt till verkligheten, välja livsstil och odla relationer till andra människor.
Positivt tänkande kan tränas upp. Likaså medkänsla, generositet och tacksamhet. Vår hjärna är formbar. Daglig träning av hjärnan skapar nya tankebanor som blir bredare och bredare tills de blir mentala vanor. Inom neurovetenskapen använder man ofta denna fras.
”Where attention goes, neural firing flows, and neural connection grows”(Dan Siegel)
Eftersom vår hjärna har en så kallad negativ partiskhetsom en del att vår överlevnadsinstinkt (skannar helst efter hot för säkerhetsskull) så behöver vi jobba lite extra för att det positiva ska smälta in i oss. Det lär ta cirka 20 sekunder innan en positiv upplevelse når vårt långtidsminne och givetvis en nanosekund för en negativ händelse.
10 vardagstips att träna på
- Formulera ett par positiva affirmationer och/eller vänliga fraser som du upprepar inom dig dagligen.
- Visa vänlighet till främmande människor varje dag. Le och hälsa på busschauffören eller säga något snällt till kassörskan på ICA
- Kramas varje dag med dig själv och någon annan. Helst både och.
- Börja varje morgon med ett tack till livet och ännu en dag.
- Avsluta varje dag med att notera fem saker du är tacksam över. Vi tar så mycket förgivet.
- Hjälp någon som behöver hjälp – en vän, kollega, grannen, en främmande människa som passerar i din väg. Leta och finn.
- Ge din kropp fysisk träning varje dag.
- Bry dig om vad du äter.
- Meditera dagligen
- Vistas i naturen en stund varje dag
Lena Gummesson
Mer inom samma ämne…
