November samlade alla sina elva syskon omkring sig. De satte sig runt henne i närheten av Alla Helgons Dag. Hon öppnade sin vackra bok och började berättelsen om det som nu skulle komma:
”Man måste tala till snön så den förstår. På ett eget språk. Man måste tala till snön på hennes eget språk. Tänk på hur tyst den faller, och på att den tar tystnaden med sig till jorden. Omfamnar allt. Mjukt, tyst och tveköst. En självklarhet. Plötsligt blir stillsamheten närvarande i vardagen. Den bär en klädedräkt av kristaller, men kölden är inte stillsamhetens tecken. Bara en rustning mot omvärldens tillstånd. Så om du vill tala till snön måste du hitta en annan stämma. En helt annan tonart. Hittar du den kan du lugnt ta dig tid till ett samtal med snön. Hon kommer berätta de mest intressanta saker, och du kommer glömma tid och rum för att lyssna. Snön talar inte till alla, bara till dem som verkligen kan lyssna, och som hittat ett tilltal i en tonart hon kan höra. Inte är det många som hittat hit, till detta samtalsrum, men vi som redan tagit plats, vi vet att vi kommit rätt. I snön finns den klara sanningen, och hon skriker knappast ut den till dem som inte lyssnar. Hon vet bättre än så.
Så slå dig ned en stund, ta med en filt om du tror du kommer frysa. Det kan vara kallt så länge ditt hjärta tvekar på sanningen. Men när du kommit vidare på färden, kommer hjärtslagen ge dig värme. Snön talar till dig i små bokstäver, hon skriker inte högt. Bara på våren kan hennes röst höjas en smula när vårbäcken är fylld av hennes tårar. Styrkan är öronbedövande, men det är inte vintern och snön som skriker ut sin smärta – det är våren som driver sig själv genom lövsprickning, tillblivelse och forsande vintertårar. Men snön är lågmäld. Vill du tala med snön måste du anstränga dig. Hon låter ingen slarva sig fram till hennes samtalsrum. Väl där – ja då kan du sluta tala – och börja lyssna. Snön har mycket på hjärtat att berätta om. Hemligheter, hemskheter och himmelska höjdpunkter. Hennes språk är himmelska, och det måste du lära dig. Till snön talar man himmelska.”
November slog stillsamt ihop sin bok och lämnade scenen. Hennes syskon kunde höra henne föra ett samtal på ett språk de inte förstod. När hon sakta försvann ur sikte såg de hur hennes ryggtavla glänste av tilltro.
Marie-Louise Kjellström
