Snart är det jul igen!
Jag tror att många ser fram emot julen. Jag tror att nästan lika många redan har börjat gruva sig för hur det ska bli i år. Få helger i Sverige är så förknippade med gemenskap, värme, god mat och fina paket som julen. Men alla passar inte in i den normen och når inte upp till den sociala standarden. De känner sig mer eller mindre misslyckade inför både sig själva och inför andra.
Jag har upplevt både och faktiskt. Barndomens jular på 70-talet i Norrland firades traditionsenligt och strikt nationalromantiskt med röd tomte och grön naturgran. När jag var 25 år träffade jag Anna. Vi gifte oss och vi gillade att resa. Vartannat år firade vi med någon av våra familjer och vartannat år reste vi som regel till New York, Paris eller Barcelona, där vi bodde bra och åt rejält gott. Efter att delat allt i livet i 18 år skildes våra vägar. Första året som frånskild firade jag med mina föräldrar, syrran, hennes man och barn. Andra året bestämde jag mig för att fira julafton och juldagen solo på mitt lantställe på Värmdö. Ju närmare julen kom det året, ju deppigare kändes den självvalda idén. Jag träffade min libanesiska granne några dagar innan jul, som på grund av sitt jobb och att familjen åkt till Libanon över helgerna, skulle sitta ensam i stan på julafton. Jag erbjöd henne att komma ut till mig på landet om hon ville. Döm av min förvåning när hon gjorde det. Vi åt och drack gott tillsammans, pratade om livet och värmde oss framför brasan. På juldagen åkte hon in till stan och jobbade. Något halvår senare bjöd hon mig på libanesisk middag inne i stan. Det händer att hon vaktar min hund om jag åker bort. Vi ses inte så ofta, men vi har blivit mycket goda vänner.
I år ska jag fira jul med min systers familj här i Stockholm. Var min libanesiska granne firar jul vet jag inte. Men stöter jag på henne dagarna innan jul kommer jag att erbjuda henne att fira med oss, om hon inte har något bättre för sig. Jag tror det är viktigt att vi i vår tid vågar öppna upp för nya former av firande och i andra konstellationer än de gamla – speciellt i juletid.
Vårda julens kärnvärden. Ring upp en kompis du inte pratat med på länge. Skänk en slant till Stadsmissionen om du kan. Och glöm inte bort att ge frön till småfåglarna. Ingen borde behöva frysa, gå hungrig eller känna sig ensam när det är jul.
– Mathias Dahlgren