FN:s 17 mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, ska leda mänskligheten i ny en hållbar riktning. Det var under supermiljöåret 2015 som två viktiga avtal signerades av världens ledare i 197 länder, dels klimatavtalet, dels Agenda 2030. I och med det har världen nu fått en definition och ett ramverk för vad hållbar utveckling innebär. Målet är att skapa en mer rättvis, mer jämställd och en säkrare planet där även framtida generationer kan leva ett bra liv.
Agenda 2030 ska leda världen i en ny riktning mot en hållbar och rättvis framtid. Den tar vid efter de 8 Milleniemålen som gällde fram till 2015. Dessa handlade främst om social hållbarhet, men nu i Agenda 2030 har även miljön fått en mer betydande roll.
Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för hållbar utveckling som världen någonsin antagit och som dessutom inkluderar alla länder, oavsett inkomst- eller utvecklingsnivå. De 17 globala målen är ett resultat av politiska och mellanstatliga förhandlingar och innehållet är en lägsta nivå av konsensus som deltagarna kunde enas kring. Det är både agendans styrka och svaghet. Den kritiskt sinnade kan betrakta målen som urvattnade och otydliga, medan den positivt inställda ser målen som förankrade och att vi nu har en definition och en riktning för vad hållbar utveckling innebär.
En långsiktigt hållbar utveckling
Målet med agendan är att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten samt att utrota fattigdom och hunger, att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Målen ska vägleda länderna att göra prioriteringar, sätta mål och göra en plan för genomförandet. År 2030 ska samtliga mål vara uppnådda i alla länder.
Agenda 2030 är inte juridiskt bindande, utan ett frivilligt åtagande. Ansvaret för att genomföra agendan vilar på varje land. För att klara målen kommer varje regering att behöva involvera och engagera alla i samhället; kommuner, regioner, företag, organisationer, individer. Tanken är också att ett globalt samarbete mellan länderna ska underlätta och snabba på omställningen. Varje år rapporteras hur långt varje land kommit i arbetet genom de s.k. SDG-indexen som sammanställs i rapporten ”Sustainable development report”. Här rankas länderna i sitt arbete med Agenda 2030 och ger en relativt bra bild på hur länderna fortskrider i sitt hållbarhetsarbete.
De 17 målen
De 17 målen spänner över 4 ekologiska, 8 sociala och 4 ekonomiska mål, samt 1 mål för agendans genomförande och globalt partnerskap, se bilden och faktarutan nedan. Även då målen är uppdelade i 17 specifika mål, så hänger de ihop och är beroende av varandra. Som exempel kan nämnas att om ett land väljer att använda kol istället för förnyelsebar energi för att nå mål 7 (tillgång av energi för alla), så riskerar detta att bidra till klimatförändringar (mål 13), försurning av hav (mål 14) och luftföroreningar och försämrad hälsa (mål 3). Ett annat exempel där målen istället förstärker varandra är om en regering väljer att investera i utbildning för flickor (mål 4). Då kommer detta med stor sannolikhet att förbättra jämställdheten (mål 5) och mödrahälsovården (mål 3), men även att bidra till fattigdomsminskning (mål 1) och ekonomisk utveckling (mål 8).
Fördelat på de 17 målen finns 169 delmål som beskriver mer i detalj vad målen handlar om. Varje mål med tillhörande delmål finns detaljerat beskrivet och kan läsas på ett flertal ställen, tex. på regeringens hemsida, eller på min blogg ”För en hållbar värld”. Varje mål är betydligt bredare än vad namnet på målet indikerar, så för att få en bredare förståelse kan det vara värt att fördjupa sig i de enskilda målen.
Miljön är fundamentet för liv på jorden
En tydlig signal som bilden nedan vill illustrera är att de ekologiska målen är själva fundamentet för att kunna bygga social och ekonomisk välfärd. Genom att säkerställa att jordens ekosystem frodas och mår bra kan vi skapa social och ekonomisk välfärd.
Tidigare var synsättet att man först måste bygga social och ekonomisk hållbarhet innan man kunde satsa på miljöfrågorna. Det synsättet håller inte längre då vi idag förbrukar mer än vad jorden kan ge och vi lever på kredit av framtida generationers resurser. Dessutom börjar vi nå taket för vad klimatet och miljön tål av belastning, och konsekvenserna har redan börjat bli påtagliga i förändrat klimat, minskad biologisk mångfald och degraderade matjordar.
Vi minns väl alla värmeböljan sommaren 2018 i Sverige och hur torkan halverade både produktionen av grödor och foder. Och att stora ekonomiska värden försvann med skogsbränderna. För att inte nämna Australiens extremt omfattande bränder, vad de har förstört i både ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Hur många fler sådana somrar tål samhället med tanke på att frekvensen av extremväder ökar när klimatet förändras?
Den stora omställningen
Att ställa om enligt Agenda 2030 och klimatavtalet kommer att kräva engagemang från alla i samhället: regeringar, regioner, städer, näringsliv, akademin och civilsamhället. För att klara målen krävs också stora systemförändringar inom alla sektorer inom näringslivet; energi, industri, jordbruk, bygg och fastigheter, transportsektorn m.fl.
Det mest naturliga vore om regeringar i alla länder tog ledningen i omställningen och skapade förutsättningar och drivkrafter för alla aktörerna att verkligen agera. Tyvärr är vi inte där ännu, de absolut flesta regeringar gör alldeles för lite för att driva på utvecklingen. Även i Sverige. Istället har många företag gått före och driver ett ambitiöst hållbarhetsarbete, och det är föredömligt. Men för att vi ska lyckas med så genomgripande systemförändringar så måste alla parter samverka.
Systemförändringar tar tid. Det har redan gått 5 av de 15 åren sedan avtalen tecknades och det börjar bli bråttom. Därav forskarnas högljudda varningar att vi måste agera skyndsamt för att undvika oåterkalleliga konsekvenser. Vi talar om behovet av politiska ramverk och incitament, att stoppa fossila investeringar och istället satsa på förnybara och miljövänliga lösningar, att nyttja möjligheterna i digitalisering och nya miljövänliga innovationer, samt ett modigt och starkt ledarskap för omställningen.
Sverige och Agenda 2030
Regeringens ambition är att Sverige ska bli ledande i genomförandet av agendan. Det innebär bl.a. att Sverige ska vara det första fossilfria välfärdslandet i världen 2045, samt att vara en internationell förebild när det gäller ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Regeringen har idag lagt grunden för ett systematiskt och strukturerat införande av Agenda 2030 i samhället, dels med en handlingsplan för 2018-2020 och dels genom att ge SCB ansvar för uppföljning, analyser och rapportering.
Sverige har goda förutsättningar att bli ledande i omställningen, dels på grund av att vår energimix enbart består av cirka 30 procent fossila bränslen. Och att vi under lång tid har arbetat med många av miljöfrågorna och de sociala hållbarhetsaspekterna som ingår i de 17 målen. Det här har också gjort att vi ligger långt fram i hållbarhetsarbetet enligt Agenda 2030 jämfört med de flesta länder. Bl.a. har Sverige placerat sig som bästa nation i SDG-indikatorerna 2016 och 2017, samt på andra plats 2018.
Genom att ta ledning i hållbarhetsarbetet vill regeringen visa vägen för andra länder men också för att det är bra för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft.
Regeringens målsättning är att samtliga kommuner och landsting, samt hela näringslivet ska involveras och ges goda förutsättningar i arbetet. Delaktighet och engagemang på lokal och regional nivå är centralt. Tillsammans är nyckelordet.
Handlingsplanen lyfter fram sex fokusområden för att nå målen:
- Ett jämlikt och jämställt samhälle
- Hållbara samhällen och städer
- En samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi
- Ett starkt näringsliv med hållbart företagande
- En hållbar och hälsosam livsmedelskedja
- Kunskap och innovation
Handlingsplanen beskriver vad de 17 målen innebär för Sverige och vilka prioriteringar som gäller. Jag kan verkligen rekommendera de som är intresserade att läsa handlingsplanen för att få en djupare förståelse för den omställning som regeringen nu påbörjat i samhället.
Att ställa om näringslivet är lönsamt
För näringslivet finns en viktig uppsida av omställningen. Hållbara företag har visat sig vara mer lönsamma och mer konkurrenskraftiga än de företag som inte arbetar med hållbarhet. Hållbara företag är också mer attraktiva för både talanger och investerare. Larry Fink, CEO på Black Rock, uttryckte sig tydligt i senaste årliga brev till företagsledare: ”Bara företag som kan hantera hållbarhetsfrågor kan behålla tillväxt och lönsamhet på sikt. Övriga utgör en investeringsrisk.”
De hållbara företagen bidrar också med nytta till samhället genom nya innovationer och investeringar, nya jobb, nya marknader och nya hållbara produkter. Och en bättre miljö. En win-win-situation för alla, ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
Faktaruta: Ekologiska mål: Mål 6 Rent vatten och sanitet
Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna
Mål 14 Hav och marina resurser
Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald Sociala mål: Mål 1 Ingen fattigdom
Mål 2 Ingen hunger
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Mål 4 God utbildning för alla
Mål 5 Jämställdhet
Mål 7 Hållbar energi för alla
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen med starka institutioner Ekonomiska mål: Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10 Minskad ojämlikhet
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Genomförandemål: Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap
Gunilla Östberg
Föreläsare och författare
