
Tror du på tomten? De flesta jag känner säger att de inte gör det längre, tyvärr. Längtar du efter julbord? Jag hör eller läser väldigt sällan om någon annan än Edward Blom som pratar drömmande om grisfötter, prinskorv, aladåb och ris à la Malta. Han verkligen njuter fullt ut av att få äta sig rejält proppmätt. Trots att ingen annan verkar drömma om julbordet, säljer de flesta julbord slut som smör i solsken 2018. Det är något som inte stämmer.
Resterande tid på året präglas vårt ätande starkt av trender, dieter, träningsprogram, nya rön och individens starka längtan att peta de egna favoritrussinen ur kakan. Kanske är det längtan av kontrast till vardagen som gör att julbordet fortfarande lockar så många? Förr svalt vi stora delar av året på grund av fattigdom och matbrist, för att till jul få sätta i oss helt ohämmat. Idag när de flesta kan äta sig mätta flera gånger om dagen, söker många kontrasten i extremt kontrollerat ätande. Så till jul är det lite busigt att frossa i mättat fett, raffinerat socker och vitt vetemjöl.
1918 skapade en ärvd tröja troligtvis inga stora rubriker eller stärkt självbild hos varken avsändaren eller mottagaren.
Att årets julklapp 2018 är en återvunnen tröja visar att gamla idéer fungerar igen. I vår tid när de flesta har för mycket kläder hemma i skåpen känns ett ”hållbart tänk” riktigt medvetet, modernt och fräscht. 1918 skapade en ärvd tröja troligtvis inga stora rubriker eller stärkt självbild hos varken avsändaren eller mottagaren. Det som då var en gammal tröja har nu blivit en smart affärsidé! ”Same same but 2018”.
Mina föräldrar håller på att bli rejält gamla och skruttiga, vilket innebär att jag själv håller på att bli en något äldre person. Med lite perspektiv på livet minns jag med viss nostalgi barndomens jular. På 70-talet var det alltid mycket snö, man vaknade som regel tidigare på julaftonsmorgon än alla andra dagar speedad av förväntan och huset doftade av naturgran. Mina lyckligaste jular i livet var nog mellan att jag var typ 5-10 år. Mamma och pappa verkade starka och lyckliga, morfar och mormor var snälla och Kalle Anka på TV var fortfarande magiskt. Allt har sin tid brukar man säga!
…kasta inte det fina papperet! Vem vet, det kanske är nästa års julklapp.
En sak som stör mig är att hur bra allting än är, har jag ofta svårt att känna mig riktigt nöjd med hur julen blivit i vuxen ålder. Människor i min ålder verkar sällan nöjda, tyvärr. Trots att de flesta av oss har möjligheten att påverka hur det blir och kan göra nästan exakt vad vi vill. Mormor kunde glädja sig åt paketens vackra snören och vek ihop julklappspapperet omsorgsfullt. Hon sparade det alltid. Hon verkade dessutom alltid rejält nöjd redan innan hon öppnat paketen. Och hon fick aldrig en yogamatta i julklapp. Balansen och friden bar hon med sig utan yttre attribut. Hoppas du får ett mjukt paket julen 2018 och kasta inte det fina papperet! Vem vet, det kanske är nästa års julklapp.
/Mathias Dahlgren