Mat och sovklocka har vi alla precis som Skalman. Förhoppningsvis inte lika frekvent. Vi är ju som bekant biologiska varelser med en stark koppling till naturen runt omkring. Under miljoner år har vår kropps 24-timmarsklocka utvecklats. Det finns klockor i varenda cell visar de senaste rönen. En människa består av ungefär 30 biljoner celler (30 000 000 000 000). Obegripligt många klockar!
Längst inne i hjärnan finns ett pyttelitet område som fungerar som vår inre klocka – hypothalamus. Dygnsrytmen styrs i första hand av dagsljuset. Allt detta kallas det cirkadiska systemet, efter latinets cirka diem, ”ungefär en dag”. Man talar även om kronobiologi – den del av biologin som studerar organismers förmåga att mäta och reagera på tidens gång.
Kroppsklockorna älskar regelbundna vanor. Att vi sover på natten, äter regelbundet och vid rätt tid på dygnet, tränar våra kroppar på lämpligt sätt vid lämplig tidpunkt. Och är ytterst beroende och synkroniserade av natt och dag. Dagens ljusstarka 24-timmarssamhälle är farligt för vår hälsa.
Nobelpriset i medicin 2017 gick ett forskarteam som upptäckt de molekyler som reglar vår cirkadiska rytm och vår starka koppling till den biologiska rytmen på vår planet.
“how plants, animals and humans adapt their biological rhythm so that it is synchronised with the Earth’s revolutions.”
Låt oss dela in dygnet i sex delar; två sömnfaser och fyra faser vaken tid. Vi börjar med det viktigaste passet, nattpasset och sömnen.
22-02
Nu behöver vår kropp fokusera på inre arbete och mobilisera maximal energi för detta. Under vår vakna tid förbrukar vi mer resurser än vi producerar och nallar därför på kroppen reserver. På natten när vi sover balanserar vi upp detta.
Vid midnatt ungefär startar ett superviktigt arbetspass, nämligen reparation och avgiftning. Detta gäller HELA oss, immunsystem, muskler, psyke. Rubbet. För immunsystemet är sömnen helt avgörande. Det är faktiskt så att en alldeles speciell ”cancer-mördare” (TNF- tumour necrosis factor) enbart är aktivt i våra celler när vi sover. Intryck, minnen och känslor bearbetas framför allt under REM-sömnen.
02-06
Under andra halvan av nattpasset går vi in i en lättare sömnfas. Nu börjar kroppens inre rörelser att transportera avfallsprodukter. Det är därför bra att stiga upp precis i slutet av denna fas för att komma i gång och inte minst gå på toa.
Dagspassen:
06-10
Nyvaken i ren, utvilad och stark kropp som lämpar sig ypperligt för motion och frukost. Att sova allt för länge in i denna fas kan innebära att man blir allmänt seg i kropp och själ och att man inte får ur sig skräpet.
10-14
”Mitt på dagen” är vår matsmältning på topp och vi är fulla av energi. Nu är det bra att äta dagens huvudmål. På kvällen är det tvärtom. Värt att tänka på.
14-18
Är vi utsövda och har ätit bra så kan detta vara dagens kreativa höjdpunkt. Kan också vara en rastlös period. Fysiskt är vi inte toppenstarka just nu, eventuell träning bör vara av lugnare slag.
18-22
Dags att varva ner precis som naturen runt omkring oss. Middag helst före klockan sju och helst av rent och lättare slag. Under kvällen sänks kroppstemperaturen och nivån av vaken- hormoner som adrenalin går ner. I denna inramning blir det faktiskt lite knasigt att gå igång med träning på kvällen. Dags att krypa till kojs och åka med sömntåget framåt 22-23.
Allt detta har de gamla holistisk läkekonsterna som den indiska Ayurvedan och den kinesiska traditionella medicinen (TKM) haft koll på i årtusenden utan avancerad utrustning. Alltid lika fascinerande och glädjande när gammals visdom och modern vetenskap möts i samförstånd.
Nedan illustrerat med bild på den cirkadiska klockan enligt Ayurvedan.
Att regelbundet göra våld på denna rytm har givetvis allvarliga konsekvenser för vår hälsa vilket du kan läsa mer om i denna vetenskapliga artikel Sticking to the beat: How breaking your circadian rythm can affect your health
Läs gärna mer i dessa två artiklar för fördjupning: What happens in your body when you are asleep? Och Understandning sleep.
Lena Gummesson
Mer inom samma ämne…
